Sankt Peters klosters socken i Torna (M) härad i Skåne (Skå) landskap
Sankt Peters klosters landskommun i Torna, Bara, Harjager (M) fögderi i Malmöhus (M) län
Lunds Sankt Peters klosters distrikt ¹⁾ i Lund (M) kommun * och Skåne län.

Arkiv

Peter S:t kloster (M) församling

Länk

Sankt+Peters+klosters+församling, Topografi-fs

Alias

Per S:t❓socken

Medeltid

Socknen har medeltida ursprung.

1658-

vid freden i Roskilde blir Skåneland (DK) område » svenskt.

1862-

Vid kommunreformen övergår socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Sankt Peters klosters församling och för de borgerliga frågorna bildas Sankt Peters klosters landskommun.

1914-

uppgår landskommunen i Lunds stad som 1971- ombildas till Lunds kommun.

1946-01-01

överförs (enligt beslut den 6 april 1945) till denna församling ett obebott område omfattande 0,17 km² (varav allt land) från Lunds domkyrkoförsamling.

• överförs ett område omfattande 0,12 km² (varav allt land) och med 41 invånare i motsatt riktning - från S:t Peters klosters församling till domkyrkoförsamlingen.

1962-01-01

överförs ett område med 6 447 invånare och omfattande en areal av 1,99 km² land från domkyrkoförsamlingen till S:t Peters klosters församling.

• överförs ett område med 496 invånare och omfattande en areal av 0,58 km² land från S:t Peters klosters församling till domkyrkoförsamlingen.

1974-

överförs delar till församlingen från Lunds Allhelgonaförsamling.

2016-01-01

inrättas distriktet Lunds Sankt Peters klosters distrikt, med samma omfattning som församlingen hade sedan 1972

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i Torna (M) härad.
Soldaterna tillhörde Södra skånska infanteriregementet, Torna kompani.

Namnet skrevs 1300-1333 Petri Lundis. Det kommer från församlingskyrkan, ursprungligen tillhörig Sankt Peters nunnekloster.
På medeltiden även kallad Nunnesogn.