wiki.Ömans.se

Sockenkatalog för släktforskare

Användarverktyg

Webbverktyg


plats:bohuslän.landskap
Geotag (location) for:
Bohuslän58º14'52.8"N;11º53'13.2"E

Bohuslän (Boh) landskap

Översikt

Historik

1349
Digerdöden härjade Bohuslän svårt. Nära hälften av befolkningen dog och 50% av gårdarna ödelades. Dessutom var 1300- och 1400-talen periodvis mycket kyliga och befolkningstillväxten avstannade. Jordbruket återhämtade sig först under 1600-talet.
1523-
Efter Kalmarunionens upplösning ingick landskapet i kungariket Danmark-Norge.
1658
Vid freden i Roskilde avträddes hela provinsen utom Enningdalens socken till Sverige.
1680-
Under den första svenska tiden utgjorde Bohuslän ett eget län. Administrativt kom Bohuslän snart att domineras av Göteborg. Tillsammans med Göteborg och häradena Sävedal, Askim och Östra Hising bildade det Göteborgs och Bohus län.

Övrigt

Landskapet är namngivet efter Bohus fästning, som i sin tur fått sitt namn efter den holme som den är uppförd på, Bágaholmr, nuvarande Fästningsholmen i Nordre älv utanför Kungälv. Förleden Bohus- (Baghahus 1319) i sin tur kan härledas till fornvästnordiskans bágr = hindrande, ligger i vägen, vansklig, motstridande, och avsåg nuvarande Fästningsholmen, där fästningen ligger. Efterledet -hus betyder 'slott, fäste'. En annan framförd teori om förleden Bohus- ursprung, är att namnet kommer av strömmen i Nordre älv, söder om Fästningsholmen, som på 1200-talet kallades Bágastraumr. Innebörden är då det fornvästnordiska verbet bágha = flöda, flöda över, strömma. Län betydde för övrigt ”lån”. Ämbetsmännen lånade skatteintäkter från medborgarna för en senare inbetalning till staten.

Namnet Bohuslän började användas på 1400-talet och avsåg till en början endast södra delen av landskapet, som tidigare kallats Älvsyssel. Så småningom kom det att också omfatta landskapets norra del, Viken. En äldre norsk namnform är Båhuslen.

består av

plats/bohuslän.landskap.txt · Senast uppdaterad: 2024/04/03 01:27 av 127.0.0.1