Värmland i Götaland (numera i Svealand)
Lagsaga: Värmland
Län: Värmland, Örebro, Älvsborg
Härad: Fryksdal, Färnebo, Gillberg, Grums, Jösse, Karlskoga bl, Karlstad, Kil, Nordmark, Nyed, Näs, Visnum, Väse, Älvdal, Ölme.
Stad: Karlstad, Kristinehamn, Filipstad, Hagfors.

Arkiv: Värmland (Vär) landsarkiv
Länk: RA:DMS: Värmland, Tacitus, Värmlandsrötter

1500-

Värmlands befolkning synes huvudsakligen ha levat av boskapsskötsel, där smör och oxar spelade en viktig roll i dess skatt under medeltiden och 1500-talet.

• hör Värmland till hertig Karls hertigdöme och Skara stift.

1580-

lyder Värmland län under Mariestads superintendenti.

• börjar den finska invandring som befolkade en stor del av Värmlands ödebygder. Vid denna tid fick Värmlands järngruvor, som var kända från medeltiden, ett starkt uppsving och räknades redan på 1600-talet som synnerligen värdefulla.

1582

Av städerna tillkom Kristinehamn 1582 men förlorar sina stadsprivilegier 1584 och får åter stadsrättigheter 1642

1584-

får Karlstad stadsrättigheter

1600-

I skattelängderna som finns bevarande från mitten av 1500-talet framgår det att befolkningen ökade kraftigt från 1600-talets början och seklerna därefter, men enligt domböcker och köpebrev handlar det till att börja med om att man återupptar mark och gårdar som legat öde sedan digerdöden.

1642-

får Kristinehamn åter stadsrättigheter

1611-

får Filipstad stadsrättigheter men förlorar dessa år 1694 och får åter dessa 1835.

1625-1639

var Värmland en del av Närkes och Värmlands län som då bestod av Närke, Värmland, Dalsland och Västmanlandsdelen av nuvarande Örebro län, förutom Fellingsbro härad.

1639-

bildas Örebro län och omfattar då Närke och västra Västmanland.

1654-

inkorporeras Värmland i länet, varvid Närkes och Värmlands län återbildas.

1700-

det värmländska bergsbruket kulminerar i betydelse mot slutet av 1700-talet. Under kontinentalsystemets tid tog trähandeln på Göteborg fart tack vare gynnsam avsättning i England. Skogsbruk, träförädling och pappersfabrikation fick under 1900-talet en alltmer central roll i Värmlands näringsliv.

1779-

delning av Närke och Värmlands län medför att Värmlands län återskapas som eget län.

1815-

landskapet ingår i Svealand

1835-

får Filipstad åter stadsrättigheter.

1900-

Under 1900-talet inrättades Arvika (1911), Hagfors (1950), Karlskoga (1940) och Säffle (1951, Sveriges sista stadsnybildning) som stadskommuner. Dessa nybildningar saknade egen jurisdiktion, och var stad under landsrätt. 1945 lades även Filipstad under landsrätt, vilket också skedde med Kristinehamn år 1966.

Namnet Värmland har samband med sjön Värmeln och dess utlopp till Vänern (idag Borgviksälven). Den fornsvenska formen Værmaland har förleden Værma som är genitiv pluralis av inbyggarbeteckningen *værmar 'de som bor vid älven *Værma'. Älvens namn kan syfta på att den var ”varm”, dvs. inte alltid frös till vid kyla. Namnet Värmland, ursprungligen ”värmarnas land”, har sedan fått en utvidgad geografisk betydelse.

Landskapet tillhör i huvudsak Värmlands län och Karlstad stift. Södra Råda socken (i Gullspångs kommun) tillhör dock Västra Götalands län och Skara stift, medan Degerfors och Karlskoga kommuner tillhör Örebro län.