Jämtland i Norrland
Län: Jämtlands län, Västernorrlands län, Västerbottens län
Lagsaga: Västernorrland
Tingslag: Alsen, Berg, Brunflo, Hackås, Hackås-Näs, Hallen, Hammerdal, Hede, Jämtland N, Jämtland V, Jämtland Ö, Lit, Lit-Rödön, Offerdal, Oviken, Ragunda, Revsund, Revsund-Brunflo-Näs, Rödön, Sunne, Sunne-Oviken-Hallen, Sveg, Sveg-Hede, Undersåker, Undersåker-Offerdal.
Militär: Jämtlands fältjägarregemente, Jämtlands hästjägarkår

Arkiv: Jämtland (Jäm) landsarkiv, Jämtland ds, Jämtland fg
Länk: Tacitus, http://www.espell.se, Öst-Tröndelag

Jämtland var under vikingatid en självstyrande bonderepublik med ett av världens äldsta parlament, Jamtamot. Området blev därefter norskt 1178 och var så i mer än 450 år. Jämtland har tillhört Sverige sedan freden i Brömsebro 13 augusti 1645 (~370 år). Kung Carl XVI Gustaf var under sin prinstid hertig av Jämtland, en titel han ibland fortfarande använder sig av.

1645-

Jämtland har tillhört Sverige sedan freden i Brömsebro 13 augusti 1645.

• Kung Carl XVI Gustaf var under sin prinstid hertig av Jämtland.

1699-

ansågs jämtarna vara ”svenska” och fick medborgarskap.

• Jämtlands befolkning var således de sista i dagens Sverige som erhöll svenskt medborgarskap.

1766-

På order av Gustav III blev Östersund Jämtlands första (och hittills enda) stad 1786.

Indelning -1640 Jämtland delades ursprungligen likt Island in i fjärdingar. Fjärdingarna utgjorde mindre administrativa områden inom något som kan liknas med en lagsaga och hade egna ting parallellt med det gemensamma alltinget på Frösön.

Jämtland N

Alanäs, Aspås, Frostviken, Föllinge, Gåxsjö, Hammerdal, Hotagen, Häggenås, Kyrkås, Laxsjö, Lit, Näskott, Rödön, Ström, Ås.

Jämtand S

Berg, Åsarne, Klövsjö, Rätan

Jämtland V

Alsen, Frösö köping, Frösö, Hallen, Kall, Marby, Mattmar, Myssjö, Mörsil, Norderö, Offerdal, Oviken, Sunne, Undersåker, Åre socken.

Jämtland Ö

Bodsjö, Borgvattnet, Brunflo, Bräcke, Fors, Hackås, Hällesjö, Håsjö, Lockne, Marieby, Nyhem, Näs, Ragunda, Revsund, Stugun, Sundsjö.

1645-

Jämtland kom från det blev en svensk provins (6 september 1645) att höra till Härnösands län

1654-

Härnösands län uppgår (13 mars 1654) i Västernorrlands län.

1658-

Mellan 1658 och 1660 ingick Jämtland i det nya Trondheims län.

1810-

7 maj 1810 bildades Jämtlands län för Jämtland och Härjedalen genom utbrytning ur Västernorrlands län.

-1891

Turingsbyarna överförs till Västernorrland län

-1970

En liten del i norra Jämtland hör till Västerbottens län

-1810

Socknarna i hela Jämtland hörde till 1810 till Jämtlands fögderi.

1810-

Jämtlands norra fögderi för socknarna i östra Jämtland (förutom Hackås och Näs socknar (Näs dock till detta fögderi till 1862)) och socknarna i norra Jämtland (förutom Rödöns, Aspås, Ås)

1810-

Jämtlands södra fögderi för socknarna i södra och västra Jämtland samt några socknar i östra Jämtland (Hackås och Näs socknar (Näs dock bara från 1862)) och för några i norra Jämtland (Rödöns, Aspås och Ås socknar)

1884-

Jämtland östra fögderi för socknarna i östra Jämtland

1884-

Jämtlands norra fögderi för socknarna i norra Jämtland (dock endast till 1946: Rödöns, Näskotts, Aspås och Ås socknar till 1946)

1884-

Jämtlands västra fögderi för socknarna i västra Jämtland (till 1946 för Norderö, Hallen, Marby, Ovikens och Myssjö socknar) samt från 1946 några från norra Jämtland: Rödöns , Näskotts, Aspås och Ås socknar

1884-

Jämtlands södra fögderi för socknarna i södra Jämtland och från 1946 några från västra Jämtland (Norderö, Hallen, Marby, Ovikens och Myssjö socknar)

1971-

Från 1971 till 1991 fanns Östersunds fögderi för socknarna i hela Jämtland

-1812

Jämtlands domsaga för socknarna i hela Jämtland med

• Ragunda tingslag, Revsunds tingslag, Brunflo tingslag, Rödöns tingslag, Lits tingslag, Undersåkers tingslag, Offerdals tingslag, Sunne tingslag, Hallens tingslag, Ovikens tingslag och Bergs tingslag

1812-

Norra Jämtlands domsaga för socknarna i östra Jämtland och norra Jämtland och några i västra Jämtland (Offerdal, Alsens och Mattmars socknar)

• Ragunda tingslag, Revsunds tingslag, Brunflo tingslag, Rödöns tingslag, Lits tingslag, Hammerdals tingslag, Offerdals tingslag

1812-

Södra Jämtlands domsaga för socknarna i västra Jämtland, förutom Offerdals, Alsens och Mattmars socknar, och södra Jämtland med:

• Undersåkers tingslag, Sunne tingslag, Hallens tingslag, Ovikens tingslag och Bergs tingslag

Från 1879 till 1971 fanns

1879-

Jämtlands östra domsaga för socknarna i östra Jämtland med:

• -1948 Ragunda tingslag
• -1906 Revsunds tingslag, Brunflo tingslag, Hackås-Näs tingslag
• -1916 Hallens tingslag
• 1906- Revsund-Brunflo-Näs tingslag
• 1948- Jämtlands östra domsagas tingslag

1879-

Jämtlands norra domsaga för socknarna i norra Jämtland med

• -1948 Hammerdals tingslag
• -1912 Rödöns tingslag, Lits tingslag
• 1948- Lits-Rödöns tingslag
• 1948- Jämtlands norra domsagas tingslag

1879-

Jämtlands västra domsaga för socknarna i västra Jämtland med

• -1916 Undersåkers tingslag, Offerdals tingslag, Sunne tingslag, Hallens tingslag, Ovikens tingslag
• 1916- Undersåker-Offerdal tingslag, Sunne-Oviken-Hallen tingslag
• 1940- Jämtlands västra domsagas tingslag

1879-

Härjedalens domsaga för socknarna i södra Jämtland med

• Bergs tingslag

1971-

Vid tingsrättsreformen uppgick tingslagen i Östersunds domsaga, Jämtbygdens domsaga (som 1982 uppgår i Östersund ds) och Svegs domsaga (som 2004 uppgår Östersunds domsaga).

Jämtland har fått sitt namn från folkslaget jämtar. Det äldsta kända belägget för landskapet är eotalont (normaliserad fornnordiska: Jamtaland) från Frösö runsten som restes under tidigare delen av 1000-talet. Roten till jämte (fornvästnordiska: jamti) och därmed Jämtland är den urgermanska stammen emat- (jämför med det tyska adjektivet emsig) med betydelsen flitig, uthållig, hårt arbetande och trägen. Fornspråkets förled eota (jamta) är genitiv pluralis av folkslaget jämtar.