wiki.Ömans.se

Sockenkatalog för släktforskare

Användarverktyg

Webbverktyg


plats:hälsingland.landskap

Hälsingland (Häl) landskap

Översikt

Historik

1634-
När den moderna länsindelningen infördes kom Hälsingland att tillhöra Västernorrlands län.
1646-
Västernorland delades upp i Hudiksvalls län och Härnösands län, varvid Hälsingland hörde till det förra.
1654-
De båda länen sammanslogs åter till Västernorrlands län.
1762-
Sedan Gävleborgs län bildades har Hälsingland hört dit.
-1864
överfördes Ytterhogdals socken till Jämtlands län.

Fögderi

Socknarna i SV och SÖ Hälsingland hörde till
SV:
Alfta, Annefors, Bollnäs, Hanebo, Ovanåker, Segersta, Voxna.
SÖ:
Arbrå, Bergvik, Enånger, Enånger, Forsa, Lingbo, Ljusne, Mo, Nianfors, Njutånger, Njutånger, Norrala, Rengsjö, Söderala, Skog, Trönö.
1720-
Södra Hälsinglands fögderi även
1720-
Norra Hälsinglands fögderi (Enånger, Nianfors och Njutångers socknar)
1918-
de i sydöstra: Söderhamns fögderi (dock Rengsjö socken från 1971 till Bollnäs fögderi).
1918-
Hudiksvall fögderi: Enångers, Nianfors och Njutångers socknar (till 1946)
1918-
de i sydvästra: till Bollnäs fögderi.
Socknarna i NV Hälsingland hörde till
NV:
Arbrå, Färila, Färila, Hamra, Järvsö, Kårböle, Ljusdal, Lo, Ramsjö, Undersvik, Ytterhogdal,.
1720-
Norra Hälsinglands fögderi (Ljusdals, Ramsjö, Färila, Ytterhogdals och Los socknar)
1720-
Södra Hälsinglands fögderi (Arbrå och Undersvik socknar)
1864-
Västra Hälsinglands fögderi.
1918-
Ljusdals fögderi och
1918-
Hudiksvalls fögderi
1946-
Bollnäs fögderi (Arbrå och Undersviks socknar.
För Ytterhogdals socken
1864-
Härjedalens fögderi (socknen övergick till Jämtlands län,
1884-
Jämtlands södra fögderi (från 1925 också Ängersjö socken)
1971-
Östersunds fögderi (liksom Ängersjö socken)
Socknarna i NÖ Hälsingland hörde till

Tingslag

-1770
tillhörde hela Hälsingland (förutom Ytterhogdals socken) en domsaga, Hälsinglands domsaga.
1771-
Hälsinglands södra domsaga för socknarna i SV och SÖ Hälsingland med:

till denna domsaga hörde också till 1831 socknarna Arbrå, Undersåker och Järvsö i nordvästra Hälsingland med tingslagen Arbrå tingslag (även för Undersviks socken) och Järvsö tingslag

1907-
SÖ Hälsinglands domsaga för socknarna i SÖ Hälsingland med
1907-
Bollnäs domsaga (från 1907) med Bollnäs domsagas tingslag för socknarna i sydvästra Hälsingland
1821-
Västra Hälsinglands domsaga
  • (från 1821) för socknarna i NV Hälsingland
  • (från 1831 för socknarna Arbrå, Undersåker och Järvsö)
-1928
Ljusdals tingslag (även för Ramsjö, Färila (Färila-Kårböle) och Los socknar),
1879-
Arbrå tingslag (även för Undersviks socken) Järvsö tingslag och Arbrå och Järvsö tingslag (även för Underviks socken)
1928-
Västra Hälsinglands domsagas tingslag
-1907
Hälsinglands norra domsaga,
  • 1694- Delsbo tingslag (Delsbo, Norrbo och Bjuråkers socknar).
  • 1694- Forsa tingslag (Forsa, Hög, Ilsbo, Hälsingtuna, Idenor och Rogsta socknar) och
  • 1694- Bergsjö tingslag (Bergsjö, Harmånger, Jättendal, Gnarp och Hassela socknar)
1907-
Norra Hälsinglands domsaga för socknarna i NÖ Hälsingland med:
1971-
Sydöstra Hälsinglands tingsrätt, (till 1972) för socknarna Mo, Norrala, Rengsjö, Skog, Söderala och Trönö i sydöstra Hälsingland
1971-
Bollnäs tingsrätt för socknarna i SV Hälsingland samt Rengsjö socken och från 1972 några i SÖ Hälsingland (Mo, Norrala, Rengsjö, Skog, Söderala och Trönö) och för några i västra Hälsingland (Arbrå och Undersvik).
2005-
Bollnäs tingsrätt uppgår i Hudiksvalls tingsrätt (1 november 2005).
1971-
Västra Hälsinglands tingsrätt till 1974 för socknarna i västra Hälsingland undantagna Arbrå och Undersviks socknar
1971-
Ljusdals tingsrätt från 1974 för socknarna i nordvästra Hälsingland undantagna Arbrå och Undersviks socknar
1971-
Hudiksvalls tingsrätt för socknarna i nordöstra Hälsingland och från sydöstra området Enångers, Nianfors och Njutångers socknar.
Ytterhodal socken (och från 1925 Ängersjö socken)

Övrigt

Hälsingland är ett inbyggarnamn och har betydelsen ”hälsingars land”. Hälsing i sin tur har tolkats som en kombination av ordet hals och efterleden inge, 'inbyggare'. Vad hals åsyftar har debatterats. De tolkningar som framförts har rört sig om antingen en trång del av vatten (jämför med Helsingborg-Helsingör), det vill säga ett smalt vattendrag, eller ett smalt landstycke. Den vanligaste uppfattningen är att den hals som åsyftas är Bottniska viken och att befolkningen som bodde längs dess stränder, på ömse sidor, var hälsingar.

Hälsingland har också en landsnamnman som Snorre Sturlasson berättar om i sin Heimskringla (Håkan den godes saga) från 1200-talet. Tore Hälsing (fornnordiska: Þórir helsingur) var sonsonen till Ketil Jamti (Jämtlands landsnamnman) som tvangs fly österut genom skogarna efter att ha begått ett dråp. Han kom att bosätta sig där och senare följde många efter; landet som sträckte sig till kusten blev kallat Helsingjaland.

plats/hälsingland.landskap.txt · Senast uppdaterad: 2023/11/09 12:43 av Björn