Hälsingland i Norrland
Län: Gävleborg, Jämtland, Västernorrland
Lagsaga: Västernorrland
Domsaga:

Arkiv: Hälsingland (Häl) landsarkiv, Norrland (Nld) landsdel, län
Länk: Tacitus

1634-

När den moderna länsindelningen infördes kom Hälsingland att tillhöra Västernorrlands län.

1646-

Västernorland delades upp i Hudiksvalls län och Härnösands län, varvid Hälsingland hörde till det förra.

1654-

De båda länen sammanslogs åter till Västernorrlands län.

1762-

Sedan Gävleborgs län bildades har Hälsingland hört dit.

-1864

överfördes Ytterhogdals socken till Jämtlands län.

SV:

Alfta, Annefors, Bollnäs, Hanebo, Ovanåker, Segersta, Voxna.

SÖ:

Arbrå, Bergvik, Enånger, Enånger, Forsa, Lingbo, Ljusne, Mo, Nianfors, Njutånger, Njutånger, Norrala, Rengsjö, Söderala, Skog, Trönö.

1720-

Södra Hälsinglands fögderi även

1720-

Norra Hälsinglands fögderi (Enånger, Nianfors och Njutångers socknar)

1918-

de i sydöstra: Söderhamns fögderi (dock Rengsjö socken från 1971 till Bollnäs fögderi).

1918-

Hudiksvall fögderi: Enångers, Nianfors och Njutångers socknar (till 1946)

1918-

de i sydvästra: till Bollnäs fögderi.

NV:

Arbrå, Färila, Färila, Hamra, Järvsö, Kårböle, Ljusdal, Lo, Ramsjö, Undersvik, Ytterhogdal,.

1720-

Norra Hälsinglands fögderi (Ljusdals, Ramsjö, Färila, Ytterhogdals och Los socknar)

1720-

Södra Hälsinglands fögderi (Arbrå och Undersvik socknar)

1864-

Västra Hälsinglands fögderi.

1918-

Ljusdals fögderi och

1918-

Hudiksvalls fögderi

1946-

Bollnäs fögderi (Arbrå och Undersviks socknar.

1864-

Härjedalens fögderi (socknen övergick till Jämtlands län,

1884-

Jämtlands södra fögderi (från 1925 också Ängersjö socken)

1971-

Östersunds fögderi (liksom Ängersjö socken)

NÖ:

Bergsjö, Bjuråker, Delsbo, Forsa, Gnarp, Hälsingtuna, Hög, Harmånger, Hassela, Idenor, Ilsbo, Jättendal, Norrbo, Rogsta.

1720-

Norra Hälsinglands fögderi

1918-

Hudiksvalls fögderi.

-1770

tillhörde hela Hälsingland (förutom Ytterhogdals socken) en domsaga, Hälsinglands domsaga.

• Varje socken utgjorde till 1693 ett eget tingslag, (dock sammanslagna var; Mo och Rengsjö, Segersta och Hanebo, Färila och Ytterhogdal, Norrbo och Bjuråker, Rogsta och Ilsbo, Hälsingtuna och Idenor samt Harmånger och Jättendal).

1771-

Hälsinglands södra domsaga för socknarna i SV och SÖ Hälsingland med:

• 1694-1877: Hanebo tingslag (Skogs, Segersta och Hanebo socknar),
• 1694-1877: Norrala tingslag (Söderala, Norrala, Trönö, Mo och Rengsjö socknar),
• 1694-1877: Bollnäs tingslag (med Bollnäs socken), Alfta tingslag (Alfta, Ovanåkers och Voxna socknar).
• 1877-1907: Södra Hälsinglands östra tingslag och Södra Hälsinglands västra tingslag.

till denna domsaga hörde också till 1831 socknarna Arbrå, Undersåker och Järvsö i nordvästra Hälsingland med tingslagen Arbrå tingslag (även för Undersviks socken) och Järvsö tingslag

1907-

SÖ Hälsinglands domsaga för socknarna i SÖ Hälsingland med

• 1907-1948: Ala tingslag (Skog, Söderala, Norrala, Trönö, Mo och Rengsjö socknar), Enångers tingslag (Enånger, Nianfors och Njutångers socknar)
• 1948-1970 Sydöstra Hälsinglands domsagas tingslag

1907-

Bollnäs domsaga (från 1907) med Bollnäs domsagas tingslag för socknarna i sydvästra Hälsingland

1821-

Västra Hälsinglands domsaga

• (från 1821) för socknarna i NV Hälsingland
• (från 1831 för socknarna Arbrå, Undersåker och Järvsö)

-1928

Ljusdals tingslag (även för Ramsjö, Färila (Färila-Kårböle) och Los socknar),

1879-

Arbrå tingslag (även för Undersviks socken) Järvsö tingslag och Arbrå och Järvsö tingslag (även för Underviks socken)

1928-

Västra Hälsinglands domsagas tingslag

-1907

Hälsinglands norra domsaga,

• 1694- Delsbo tingslag (Delsbo, Norrbo och Bjuråkers socknar).
• 1694- Forsa tingslag (Forsa, Hög, Ilsbo, Hälsingtuna, Idenor och Rogsta socknar) och
• 1694- Bergsjö tingslag (Bergsjö, Harmånger, Jättendal, Gnarp och Hassela socknar)

1907-

Norra Hälsinglands domsaga för socknarna i NÖ Hälsingland med:

• -1945 Delsbo tingslag (Delsbo, Norrbo och Bjuråkers socknar) samt
• -1945 Bergsjö-Forsa tingslag för övriga socknar.
• -1948 Delsbo tingslag (Delsbo, Norrbo och Bjuråkers socknar) samt
• -1948 Hudiksvalls, Bergsjö och Forsa tingslag för övriga socknar samt Hudiksvalls stad.
• 1948- Norra Hälsinglands domsagas tingslag.
• till denna domsaga hörde också till 1821 socknar i Hälsingland nordvästra del med Ljusdals tingslag (även för Ramsjö, Färila och Los socknar)
• Till denna domsaga hörde också till 1907 socknar i sydöstra Hälsingland med Enångers tingslag (Enånger, Nianfors och Njutångers socknar)

1971-

Sydöstra Hälsinglands tingsrätt, (till 1972) för socknarna Mo, Norrala, Rengsjö, Skog, Söderala och Trönö i sydöstra Hälsingland

1971-

Bollnäs tingsrätt för socknarna i SV Hälsingland samt Rengsjö socken och från 1972 några i SÖ Hälsingland (Mo, Norrala, Rengsjö, Skog, Söderala och Trönö) och för några i västra Hälsingland (Arbrå och Undersvik).

2005-

Bollnäs tingsrätt uppgår i Hudiksvalls tingsrätt (1 november 2005).

1971-

Västra Hälsinglands tingsrätt till 1974 för socknarna i västra Hälsingland undantagna Arbrå och Undersviks socknar

1971-

Ljusdals tingsrätt från 1974 för socknarna i nordvästra Hälsingland undantagna Arbrå och Undersviks socknar

1971-

Hudiksvalls tingsrätt för socknarna i nordöstra Hälsingland och från sydöstra området Enångers, Nianfors och Njutångers socknar.

1680-

Jämtlands domsaga

• -1741 Jämtlands domsaga tinglag
• 1741- Svegs tingslag

1812-

Södra Jämtlands domsaga

1879-

Härjedalens domsaga

Hälsingland är ett inbyggarnamn och har betydelsen ”hälsingars land”. Hälsing i sin tur har tolkats som en kombination av ordet hals och efterleden inge, 'inbyggare'. Vad hals åsyftar har debatterats. De tolkningar som framförts har rört sig om antingen en trång del av vatten (jämför med Helsingborg-Helsingör), det vill säga ett smalt vattendrag, eller ett smalt landstycke. Den vanligaste uppfattningen är att den hals som åsyftas är Bottniska viken och att befolkningen som bodde längs dess stränder, på ömse sidor, var hälsingar.

Hälsingland har också en landsnamnman som Snorre Sturlasson berättar om i sin Heimskringla (Håkan den godes saga) från 1200-talet. Tore Hälsing (fornnordiska: Þórir helsingur) var sonsonen till Ketil Jamti (Jämtlands landsnamnman) som tvangs fly österut genom skogarna efter att ha begått ett dråp. Han kom att bosätta sig där och senare följde många efter; landet som sträckte sig till kusten blev kallat Helsingjaland.