Härjedalen i Norrland
Län: Jämtland, Kopparberg.
Lagsaga: Västernorrland
Domsaga:
Fögderi:
Härad:
Militär:

Arkiv: Härjedalen (Här) landsarkiv
Länk: Tacitus, Öst-Tröndelag

Härjedalen var tidigt en del av Trøndelagen och utgör ett historiskt norskt område. Landskapet tillföll Sverige genom Freden i Brömsebro 1645, men landskapets västliga orientering bestod då avsaknaden av stad gjorde Røros i Trøndelagen till närmsta handelscentrum.

1645-09-16

Härjedalen kom från att det blev en svensk provins att höra till Hudiksvalls län.

1654-03-13

uppgår Hudiksvalls län i Västernorrlands län.

1658-1660

ingår Jämtland i det då nya Trondheims län.

1762-06-29

utbryts Härjedalen ur Västernorrlands län och tillfördes det nybildade Gävleborgs län.

1810-05-07

bildas Jämtlands län för Jämtland och Härjedalen genom utbrytning ur Västernorrlands län och Gävleborgs län.

• Nästan hela landskapet ingår i Jämtlands län, sånär som på ett par obefolkade områden i södra landskapet, vilka hör till Älvdalens kommun i Dalarnas län.

-1884

Socknarna i hela Härjedalen hör till Härjedalens fögderi.

1884-1971

Jämtlands södra fögderi för socknarna i Härjedalen och södra Jämtland

1971-1991

Östersunds fögderi

-1812

tillhör hela Härjedalen Jämtlands domsaga

• -1741 Jämtlands domsagas tingslag
• 1741- Hede tingslag, Svegs tingslag

1812-1879

Södra Jämtlands domsaga för socknarna i västra och södra Jämtland och hela Härjedalen med:

• Hede tingslag, Svegs tingslag

1879-1971

Härjedalens domsaga för socknarna i södra Jämtland och Härjedalen med:

• Hede tingslag (dock bara till 1952 för Storsjö socken),
• Svegs tingslag, Bergs tingslag (från 1952 för Storsjö socken)

1971-

Svegs tingsrätt för socknarna i hela Härjedalen

2004-05-17

uppgår i Östersunds tingsrätt.

Namnet nämns första gången i ett gränsdokument rörande gränsen mellan Norge och Sverige som skrevs vid ett allting i Sveg 1273, då som Heriardal. Genom historien har flera olika stavningar förekommit för landskapet, vanligast har formerna Herdal, Herjedalen, Herjeådalen och Herjådal (som används i Härjedalssången) med flera varit. En populär teori är att det är Härjulf Hornbrytare som givit landskapet dess namn (se nedan). Härjedalens namn har emellertid aldrig skrivits Herjulfsdalen, eller liknande. Stavningen med ä istället för e kom till i början av 1900-talet då bokstaven ä var ”modärn”. I danskt (och således även norskt) skriftspråk har man bevarat den äldre stavningen med e.

Etymologin till Härjedalen kan härledas från landskapets dialektala namn, Herjeådalen, som härstammar från fornvästnordiska Herjárdalr. Således har landskapet likt orten Lillhärdal fått sitt namn efter Härjån (á i fornvästnordiskan motsvarar dagens å). Härj- i Härjån betyder i sin tur ”stenig terräng” eller ”stenig botten” varvid Härjedalen har betydelsen den steniga åns dal. Landskapsnamnet åsyftade således ursprungligen på Lillhärdalsbygden och har ingenting med ordet härja (angripa, ödelägga och så vidare) att göra. I singularis obestämd form benämns landskapet ibland Härdal, precis som Lillhärdal.

Befolkningen i Härjedalen benämns vid Mo ting i Lit den 9 februari 1628, liksom i många andra historiska dokument som Dallekarle, eller dalkarlen (Vemdalingen) som sockenskrivaren och sedermera riksdagsmannen (riksdagen 1789) Måns Rölsson (1742–1807) kom att kalla sina landsmän. Dessa olika namn på befolkningen i Härjedalen ska inte förväxlas med folket från landskapet Dalarna således.