Friels socken i Åse härad i Västergötland
Friels församling i Kållands kontrakt i Skara stift
Friels landskommun i Läckö fögderi i Älvsborgs län
Friels distrikt i Lidköpings kommun och Västra Götalands län.

Arkiv: Friel (R) församling
Länk: Friels+församling, Topografi-fs, SOFI, Friel sn

Medeltid

Socknen har medeltida ursprung.

1862-

Vid kommunreformen övergår socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Friels församling och för de borgerliga frågorna bildas Friels landskommun.

1952-

uppgår landskommunen i Tuns landskommun som 1969 uppgår i Lidköpings stad som 1971 ombildades till Lidköpings kommun.

2006-

uppgår församlingen i Örslösa församling.

2016-01-01

inrättas distriktet Friel, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Åse härad.
Soldaterna tillhörde Västgöta-Dals regemente, Livkompaniet (51-55).

Namnet skrevs 1305 Fröial och har oklar tolkning. Förleden kan innehålla gudinnenamnet Fröja alternativt frö, 'fruktbar'. Efterleden kan innehålla al, 'tempel'.

• Nohleby rote: Erik Pehrsg, Skatteg, Juleg, Jöns Pehrsg, Nohlgatan, Geteg (Oreberga), skoltomten, Eskil & Bryngel Börjesg (Hasslerödjorna, Måsen), Ledsg (Furuberga soldattorp).
• Sörby rote: Månssons Karleg, Esstorp, Torpet Frielstorp, Gerskag, Klockaretomten, Stommen (Furuberga, Westrabo, Östrabo, Kroken, Hörntorp, Sandlid, soldattorp, Ora), Tinneg (Bredermoren, soldattorp), Torpeg, Anderstomt, Thorbjörn Pers Carlsg.
• Digrids rote: Fielsberg Köreg (Frielshaga, Snippen, Hjortebacken, soldattorp 53), Frielsberg Håkan Wenesg (Skjutås), Böckersg Snärjet (Högarten, allmänningen, Lilla Göntorp), Digrid frälseg, Digrid skatteg, Sågaretorpet (Sågareängen, Kronoängen)
• Fattighjon