Lidköpings stad med Rådhusrätt i Västergötland
Lidköpings (stads)församling i Kållands kontrakt i Skara stift
Lidköpings stadskommun i Lidköpings fögderi i Skaraborgs län
Lidköpings distrikt i Lidköpings kommun och Västra Götalands län.

Arkiv: Lidköping (R) stadsförsamling, Rådhusrätt, Kronokassör, Fögderi, Sjömanshus
Länk: Lidköpings+församling, Topografi-stad, Topografi-fg, SOFI, Lidköping

1446-06-21

får Lidköping sina första kända stadsprivilegierav Sveriges dåvarande kung, Kristofer av Bayern, och blir därmed den första staden vid Vänern.

• En parallell stad, Nya Lidköping, på västra stranden av Lidan fick stadsrättigheter den 5 december 1670, och de båda städerna slogs samman redan 1683.

1553-

brinner större delen av Lidköping ned.

-1670

omfattar staden endast området öster om Lidan, den s.k. ”Gamla staden”.

1670-

anlägger Magnus Gabriel de la Gardie den s.k. ”Nya staden” väster om Lidan. Staden erhöll nya privilegier samma år.

1849-

brinner den ”Gamla staden” återigen ned, med undantag av några få hus. Efter branden upprättas en ny stadsplan.

1863-

blir staden en egen stadskommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14), då Sveriges kommunsystem införs.

1961-01-01

läggs Lidköpings stad under landsrätt och tillhör Kinnefjärdings, Kinne och Kållands domsaga fram t.o.m. 1970.

1969-01-01

förenas staden med de omgivande kommunerna:

• Järpås landskommun med Järpås municipalsamhälle
• Kållands-Råda landskommun
• Norra Kållands landskommun
• Saleby landskommun
• Tuns landskommun
• Vinninga landskommun
• Örslösa landskommun
• Lidköpings kommun var således territoriellt färdigbildad redan 1969, men stadskommun (”stad”) till 1971, då enhetlig kommuntyp infördes.

Judiciell tillhörighet: Staden hade egen jurisdiktion med magistrat och rådhusrätt fram till 1961 varefter den ingick i Kinnefjärding, Kinne och Kållands tingslag.
Kyrklig tillhörighet: Stadens församling var Lidköpings församling.