Norra Kedums socken i Kållands härad i Västergötland
Norra Kedums församling i Kållands kontrakt i Skara stift
Norra Kedums landskommun i Läckö fögderi i Skaraborgs län
Norra Kedums distrikt i Lidköpings kommun och Västra Götalands län.

Karta: Norra Kedums kyrka, Kedum N distrikt, Lidköpings kommun i Västra Götalands län,
Arkiv: Kedum N (R) församling
Länk: Norra+Kedums+församling, Topografi-, SOFI

Medeltid

Socknen har medeltida ursprung.

1862-

Vid kommunreformen övergår socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Kedums församling och för de borgerliga frågorna bildas Kedums landskommun.

1952-

uppgår landskommunen i Örslösa landskommun som 1969 uppgår i Lidköpings stad som 1971 ombildas till Lidköpings kommun.

2006-

uppgår församlingen i Örslösa församling.

2016-01-01

inrättas distriktet Norra Kedum, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Byar och gårdar: Socknen består (år 1863) av följande gårdar och byar; Kejdum Storegården (eller Karegården), Aggetorp, Torpa, Stommen, Kambo, Plogsbo, Eke, Gröneberg, Dryte. I jordeboken 1568 upptars 8 hela och 4 halva frälsehemman samt ett kyrktorp. År 1878 bestod det av 9 frälse och 2 kronohemman med ett fastighetsvärde av 285900 kronor.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Kållands härad.
Soldaterna tillhörde Västgöta-Dals regemente, Kållands kompani.

Namnet skrevs 1291 Kythem och kommer från kyrkbyn. Efterleden innehåller hem, 'boplats; gård'. Förleden innehåller kidh, 'killing'.

Namnet var före 17 april 1885 Kedums socken (i Kållands härad). Socken benämns även med ett binamn Fiske motsvarande det fornsvenska fiske, avseende kyrkbyns läge vid Vänern.

Följande namnversioner kan räknas upp. Årtal för skrivelse inom parentes: Kidhema Sokn (1386), Kidems sokn (1415), Kydhem (1463), Kijdhem s (1544), Kyddhems s. (1546), Kydem (1551), Kidomma S. (1556), Kiedims S. (1567, 1572), Kydem s. (1571), Kiedum (1576), Kedoms s. (1581), Kiädum sokn (1588), Kidoms S. (1600), Kedum S. (1600), Kedwma S. (1611), Kiedom S. (1639), Kiedum S. (1685, 1715), Kiedums S. (1725, 1795), Kjedums S. (1825, 1874), Norra Kedum (1886).

Under medeltiden fanns stormansgården Fiske-Kedum som torde motsvara kyrkbyn. Den tillhörde riddaren Knut Algotsson (Lejon) som pantsatte godset hos den norske adelsmannen Gaute Eriksson. Denne överlät Fiske-Kedum till Vadstena kloster år 1387. Därefter kom egendomen under riddaren Jon Martensson som bosatte sig i Sudreim i Norge, och av hans son Sigurd Jonsson, Norges riksföreståndare, skänktes som morgongåva till Filippa, en dotter till greve Hans av Everstein. Efter Sigurds död skänkte Filippa godset år 1466 till Ingeborg Åkesdotter (Tott) som förlovat sig med Sigurd och Filippas son Hans Sigurdsson. Efter Hans död gifte sig Ingeborg med Sten Sture den äldre. År 1514 omtalas Fiske Kedum; Thry pergamentz breff på Fiske Kydhem och Geska morghon gåffwa.

Alias: Kedum (❓) socken, Fiske-Kedum (R) socken »