Visby stad i med rådhusrätt på Gotland
Visby stadskommun i Visby fögderi i Gotland län
Visby domkyrkodistrikt i Gotlands kommun och Gotlands län.


Arkiv: Visby (Got) domkyrkoförsamling, Visby (I) landförsamling, Rådhusrätt, Fögderi, Fängelse, Sjömanshus
Länk: Visby+församling, Topografi-fs, Topografi-sfs, Topografi-fg, Visby, Guteinfo
även: Visby (I) socken

1203-

omtalas Visby för första gången i bevarat skriftligt källmaterial. Det är Henrik av Lettland som i sin krönika nämner ”Wysby”. Namnet måste emellertid ha betydligt längre relevans bakåt, vilket inte minst syns av att ”Wysby” i samma källa nämns som en ”civitas”, d.v.s. en stor stad. Det bekräftas också av att Visbyrådet, med ett tyskt och ett gutniskt råd kan beläggas redan omkring år 1231.

1500-tal

införlivas församlingarna S:t Pers, S:t Hans, S:t Lars, Drotten, S:t Mikäls, S:t Olofs och S:t Clemens församlingar.

1811-

utbryts Visby landsförsamling. 1895 införlivades södra delen av landsförsamlingen och 1936 resten (norra) delen.

1863-

blir staden en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes.

1936-

inkorporer staden Visby landskommun och uppgår 1971- i den då nybildade Gotlands kommun.

2016-01-01

inrättas distriktet Visby domkyrko, med samma omfattning som Visby domkyrkoförsamling hade 1999/2000, och vari detta område ingår.

Judiciell tillhörighet: Staden hade till 1962 en egen jurisdiktion och rådhusrätt för att därefter ingå i Gotlands domsagas tingslag.
Kyrklig tillhörighet: Staden tillhörde Visby församling (Visby stadsförsamling från 1822 till 1936).

Beväringarna tillhörde Gotlands nationalbevärings regemente, Visby jägarkompani, Visby infanterikompani.

Namnet kommer av vi: ”(hednisk) offerplats”, och by: ”stad” (den ursprungliga betydelsen av det sistnämnda ordet har gått förlorad i svenskan men finns kvar på danska, norska och gutniska). I Gutasagan (mitten av 1300-talet) benämns orten endast Wi och ordet betyder 'helig plats, kultplats'.