Väse härad i Värmlands län i Värmland
med Väse tingslag

Karta: Väse härad i Värmlands län Värmlands härader och socknar
Arkiv: Väse (S) häradsrätt,
Länk: väse+härad, Topografi-hd

-1779

häradet tillhör Närke och Värmland län

• Häradet omfattade historiskt sett även Ölme och Nyeds härader.

1779-

häradet tillhör Värmland län

1682-

Östersysslet fögderi

1946-1990

Karlstads fögderi

1680-1755

Ölme, Visnums, Väse, Karlskogas, Fryksdals, Älvdals häraders domsaga (Karlskoga, Visnums, Ölme, Väse, Kils, Fryksdals nedre, Fryksdals övre, Älvdals nedre och Älvdals övre tingslag) med

• Väse tingslag

1756–1829

Ölme, Visnums, Väse, Karlskogas, Färnebo häraders domsaga (Karlskoga, Ölme, Visnums, Väse och Färnebo tingslag) kallad Östersysslet domsaga med

• Väse tingslag

1830–1864

Ölme, Visnums, Väse, Färnebo och Nyeds häraders domsaga kallad Östersysslet domsaga med

• Väse tingslag

1865-1970

Östersysslet domsaga (Färnebo, Ölme, Visnums och Väse tingslag) med

• 1865-1876 Väse tingslag
• 1877-1947 Ölme, Visnum och Väse tingslag
• 1948-1970 Östersysslet tingslag

1952-1970

ingår Alsters socken i Älvdals och Nyeds tingslag i Älvdals och Nyeds domsaga

1971-2005

Karlstads domkrets med dess tingsrätt

2005-

Värmlands domkrets med dess tingsrätt

Tingsplatsen var till 1877 ambulerande och var bl.a. Ve, Torsgården och Väse prästgård och Lund i Östra Fågelviks socken, för att 1877 flyttas till staden Kristinehamn.

Namnet Väse skrevs ursprungligen Wæshærad, men betecknade då även Väse socken, och tros komma från ett äldre namn för ån Glumman, således bygden vid Glumman

1200-

Ännu på 1220-talet hade de värmländska bygderna en mellanställning i periferin av de norska och svenska politiska systemen. Vid mitten av 1200-talet, i samband med Birger jarls konsolidering av riket, blev Värmland inlemmat i det svenska rikets politiska system och häradsindelningen trädde definitivt i kraft, även för Väse härads vidkommande. Vid denna tid förekommer i Väse härad lagman Höld och hans hustru Margareta som tongivande på såväl lokal nivå som på riksnivå.

1268-04

utfärdar paret nämligen ett donationsbrev till Riseberga kloster. Donationen omfattade tolv gårdar, av vilka de flesta låg i sydöstra Värmland. Testamentet, som innefattade nu sagd donation, uppsattes på Arnön i Väse härad, där lagmansresidenset var beläget.