Kungsladugårds stadsdel nr 24 i Göteborgs stad i Göteborg och Bohus län i Västergötland
Kungsladugårds primärområde 101 i Majornas stadsdelsområde
☛ Göteborgs Karl Johans distrikt i Göteborgs kommun och Västra Götalands län.

Arkiv: Göteborgs Karl Johan (O) församling, Marieberg (O) församling, Amiralitetsvarv (O) församling
Länk:

1621-

När staden Göteborg byggs, rivs Älvsborgs slott.

• Kungsladugården och dess marker tillfaller då landshövdingen av Älvsborgs län.
• Kungsladugårdens ägor omfattade områden väster om Göteborg, från Stigbergsliden till Älvsborgs slott och sydost därom. Ett antal hundra hektar innefattande Majorna, Slottsskogen och Änggården.

1700-tal

växer staden, och utanför stadsgränsen på kungsladugårdens marker kom spontan bebyggelse att växa fram.

• I Majorna, längs med Allmänna vägen som följer älven från staden till Klippan, arrenderas tomter ut för olika verksamheter och enklare bostäder.
• Skyddad av landshövdingen förblir Slottsskogen obebyggd, Änggården öster därom köps ut från kungsladugården.

1716-05-24

skänker Karl XII Kungsladugårds ägor till Göteborgs stad (samt Gamla Varvet och Gamla Älvsborgs backe), mot att staden till sitt försvar, anskaffar 3 stycken skepp och 60 stycken kanoner.

1868-

införlivas kungsladugårdens mark i Göteborgs stad och bildas Carl Johans församling

1876-

upprättas en stadsplan som dock ej genomförs. Fram till 1900-talets början blev området därför en obebyggd jordbruksmark under ”Kungsladugården”.

1916-

fastställs stadsplanen för stadsdelen. Planen omfattade de då obebyggda ängarna söder om Klippan som tillhört Älvsborgs kungsladugård.

• Göteborg var vid den här tiden i stort behov av ordentliga arbetarbostäder och den nya stadsdelen blev en fortsättning på arbetarstadsdelen Majorna som sträckte sig längs älven fram till Klippan.
• Planen avser att få fram en välordnad stadsdel men syftade även till att få fram variation. Stora kvarter av landshövdingehus med ljusa gårdar uppfördes från 1916 till 1930 från Majorna i norr, och söderut. Gatorna består av omväxlande breda stråk, krökta smågator och många mindre platser. Söder om stadskvarteren byggdes samtidigt ett egnahemsområde.

1930-01-30

bildas stadsdelen ur en del av Majornas första rote och har stadsdelsnummer 24.

• Området har en betydligt äldre historia som del av Älvsborgs slotts ägor och den gamla förstaden Majorna.

Det är efter Älvsborgs Kungsladugård som stadsdelen fått sitt namn, en kungsgård som var belägen innanför Älvsborgs slott. I väster, nära älven inom nuvarande stadsdelen Majorna ligger själva gårdsanläggningen.

Silverkällan var en stadsbrunn i kvarteret Bolmörten vid Bruksgatan i Kungsladugård. Källan låg i den nordvästra delen av det nuvarande området för spårvagnshallarna, och lades igen i början av 1880-talet när hallarna vid Älvsborgsgatan uppfördes och Bruksgatan lades ut. Det var egentligen två källor bredvid varandra, där den ena troligen kallades för Guldkällan. Båda källorna var stadsbrunnar åt Älvsborgs stad. På platsen vid Silverkällan låg ett gammalt trähus med samma namn, vilket revs då vagnhallarna skulle uppföras. Innan stadens vattenledning dragits dit ut, var källan ett av de bästa hämtningsställena i Majorna. Vattnet uppges ha varit välsmakande och nästan kristallklart.