Karlshamns stad med Rådhusrätt i Blekinge län i Blekinge
Karlshamns kastell på Frisholmen
Karlshamns distrikt i Karlshamns kommun och Blekinge län.

Arkiv: Karlshamn (K) stadsförsamling, Frisholmen (K) kastellförsamling, Rådhusrätt, Häkte, Sjömanshus, BB,
Länk: karlshamn, Topografi-sfs, Topografi-kfs, BSM,
Alias: Bodekull (K) stad », Frisholmen (k) kyrksocken »

1664-

utbryts Karlshamns stad ur Asarums socken och fick stadsprivelegier. Orten fick nuvarande namn efter kung Karl XI 1666.

1668-

blir Karlshamn stapelstad

1676-

Byggs Karlshamns kastell på Frisholmen

1753-

bildas Frisholmens kastellförsamling

1862-

Karlshamn blev vid kommunreformen en stadskommun.

-1865

införlivas Frisholmens kastellförsamling

1900-12-01

invigs Karlshamns nya rådhus av landshövding, greve Axel Hansson Wachtmeister.

-1950

Karlshamns stad hade egen jurisdiktion med rådhusrätt, varefter staden tillhörde Bräkne och Karlshamns domsaga.

1967-

inkorporerar staden Asarums landskommun, Mörrums landskommun och Hällaryds landskommun.

1971-

uppgår stadskommunen i Karlshamns kommun med Karlshamn som centralort.

Tätorten växer samman med samhället Asarum som numera utgör norra delen av tätorten.

Karlshamn var från början en dansk utskeppningshamn vid namn Bodekull, eller Bokull. Kung Karl X Gustav gav order om att anlägga en stad och dessutom flottbas här på grund av platsens utmärkta läge vid Östersjön. Andra saker kom dock emellan, och det dröjde till 1664 innan Karlshamn fick stadsprivilegier, och 1668 blev stapelstad.

Oktober 1676 till mars 1677 hölls Karlshamn besatt och nedbrändes 1678 av danskarna. 1710 nedbrändes Karlshamn på nytt av danskarna, och 1710-11, då pesten härjade i Blekinge dog ungefär hälften av befolkningen. 1763 lades 4 kvarter i aska och 1790 härjades 20 boningshus och kyrkans klockstapel av eld.

Den goda hamnen och de efter Blekinges förening med Sverige förbättrade landsvägsförbindelserna gjorde Karlshamn till handelsstad för västra Blekinge och stora delar av södra Småland. Under 1700-talet, särskilt sedan Frans Cervin blivit borgmästare 1740, utvecklades Karlshamns handel, sjöfart och industri betydligt. På 1760-talet fanns i Karlshamn skeppsvarv, tobaksfabriker, ylle- och strumpfabrik, färgeri, stärkelsefabrik, repslagerier, såpsjuderier, pappers- och tegelbruk, garveri, flera kvarnar med mera.

Under kontinentalsystemets tid, särskilt 1808-12 hade Karlshamn en betydande transitohandel med brittiska varor till Tyskland. Under 1840-70-talen, då stora mängder tjära, trä och spannmål fördes ned till Karlshamn från skogsbygden, ända uppifrån Växjötrakten, hade de gamla handelshusen sin glansperiod.