Bagaregårdens stadsdel nr 42 i Göteborgs stad i Göteborg och Bohus län i Våstergötland
Bagaregårdens primärområde 203 i Örgyte stadsdelsområde
☛ Härlanda distrikt, ☛ Sankt Pauli distrikt i Göteborgs kommun och Västra Götalands län.
Bagaregårdens landeri

Arkiv: Pauli S:t (O) församling *, Härlanda (O) församling
Länk:

1600-tal

utarrenderas dessa områden till olika konsortier av stadens främsta män, som använde ängarna till betesmarker för sina kreatur.

1700-tal

1934-

flyttar Redbergslids folkbibliotek, ett av Göteborgs folkbibliotek, in i det gamla landeriet Bagaregården

1936-

inrymmer bottenvåningen Gamlestadens ungdomsgård, senare kallad Bagaregårdens fritidsgård, vilket var Sveriges första kommunala fritidsgård.

Namnet Bagaregården kom i bruk först sent på 1800-talet, dock påträffas namnet ”Bakaregården” i en skrivelse till magistraten redan 1671. Bagaren Joachim Schönfelt betalade år 1651 10 daler och 16 öre ”för et stycke Landh wedh Herlanna, som Torsten Bechbrennare til forne brukat”. Det är efter denne bagaren som stadsdelen fått sitt namn. Mest känt blev landeriet under senare hälften av 1700-talet, då källarmästaren och handelsmannen Johan Minten drev ett populärt värdshus här.
Bagaregården är uppkallat efter landeriet Bagaregården i 7:e kvarteret Billingen 17. Liksom landeriet Härlanda var Bagaregården beläget på Härlanda hemmans gamla marker i Örgyte socken. Det landeri som senare fick namnet Bagaregården, kallades under hela 1600-talet och långt in på 1700-talet för Härlanda, medan det landeri, som senare uteslutande fick detta namn, då benämndes Härlanda Äng.