Arvidsjaurs socken i Arvidsjaurs tingslag i Lappland
Arvidsjaurs församling i Luleå stift
☛ Glommersträsks kyrkobokföringsdistrikt
Arvidsjaurs landskommun i Arvidsjaur tingslag i Norrbottens län (Västerbottens län)
Arvidsjaurs distrikt i Arvidsjaurs kommun i Norrbottens län.

Arkiv: Arvidsjaur (BD) församling, Silbojokk (AC,BD) församling, Glommersträsk (BD) kyrkobokföringsdistrikt
Länk: arvidsjaurs, Topografi-fs, SOFI,

1601-

bildas Arvidsjaurs församling genom utbrytning ur Piteå församling.

1606-1614

bröts Arvidsjaur socken ut ur Piteå socken, men återgick som annex 1614.

• Ett kapell ska redan på Johan III:s tid ha anlagts i Arvidsjaur för samernas räkning. Någon självständig församling bildades dock inte, utan kapellet lydde under kyrkoherden i Piteå. När Arvidsjaurs församling bildades omfattade den hela Pite lappmark och dessutom byarna Gråträsk, Granträsk, Manjärv, Vistträsk och ”Oppåbyen” (troligen Överbyn i Älvsbyns kommun). Arvidsjaur eller ArffuidzJerffui blev en av de fyra kyrkplatser som Karl IX samma år inrättade i Lappmarken. Arvidsjaurs kyrka skulle byggas ”ther Cappelett nu ståår”. Tanken var att samerna i Pite lappmark hädanefter skulle samlas här under vintern för att bevista gudstjänster, marknad och ting samt betala skatt. Prästen flyttade dock aldrig upp till Arvidsjaur som det var tänkt, och församlingen återfördes som annex under Piteå 1614.

1635-

utbryts Silbojokks församling,

1640-09-24

utbryts Arjeplogs församling

1640-

blev Arvidsjaur återigen fristående, samtidigt som Arjeplogs socken, Silbojokks församling och Nasafjälls församling.

• 24 september utfärdade drottning Kristinas förmyndarregering ett brev, enligt vilket kyrkor med prästbord skulle anläggas i Arvidsjaur, Arjeplog, Silbojokk och Nasafjäll. Därmed blev Arvidsjaurs församling åter självständig, men omfattade en mindre yta än tidigare, eftersom Arjeplogs församling, Silbojokks församling och Nasafjälls församling bröts ut samtidigt. Till Arvidsjaurs församling skulle höra de historiska lappbyarna Luokta och Arvidsjaur (som då även omfattade Malå).

1862-

utbröts Malå socken och församling.

1874-

När 1862 års kommunreform genomfördes i Lappland överförs ansvaret för de kyrkliga frågorna till Arvidsjaurs församling och för de borgerliga frågorna till Arvidsjaurs landskommun.

1895-10-25

inrättas Arvidsjaurs kyrkostads municipalsamhälle. Namnet förkortades den 7 september 1951 till Arvidsjaur. Municipalsamhället upphörde vid utgången av år 1962.

1923-1991

1 maj 1923 delades församlingen i två kyrkobokföringsdistrikt, Arvidsjaurs kbfd och Glommersträsks kbfd.

1947-

överförs till Arjeplogs landskommun och Arjeplogs församling, Södra Bergnäs kbfd tillhörande delarna av Gullö by, samt hemmanet Sandudden till Arvidsjaurs landskommun och Arvidsjaurs kbfd i Arvidsjaurs församling. Området hade 71 invånare.

1959-01-01

överförs från Norsjö landskommun och Norsjö kyrkobokföringsdistrikt till Arvidsjaur och Glommersträsks kbfd i Arvidsjaurs församling ett område (Gallejaur 1:2-1:5) med 7 invånare.

1971-

ombildas landskommunen till Arvidsjaurs kommun.

2016-01-01

inrättas distriktet Arvidsjaur, med samma omfattning som socknen och kommunen.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i Lappland.
Soldaterna tillhörde Norrbottens regemente.

Namnet (1559 Arffwe träsk, 1600 Arues järff) kommer från sjön vid vilken kyrkan kom att uppföras och är en försvenskning av det samiska Árviesjávrrie. Förleden är árvies, '(rikt) givande' och efterleden är jávrrie, 'sjö', syftande på gott fiske i sjön.