Ovansiljans domsaga kansli i Ovansiljan (W) domsaga
under Svea hovrätt

Källa 1: SE/ULA/12619,
Källa 2: SE/ULA/12622,
Källa 3: SE/ULA/12620,
Källa 4: SE/ULA/12621 (ej förtecknad)
Källa 5: SE/HLA/1340054

1919-1970

1. Ovansiljans domsaga (kansli?)

1883-1971

2. Tingshusbyggnadsskyldige i Ovansiljans domsaga

1928-1976

3. Ovansiljans domsagas ägodelningsrätt

1950-1971

4. Ovansiljans domsagas expropriationsdomstol

1849-1971

5. Inskrivningsdomarens i Ovansiljans domsaga arkiv

1875-

bildas domsagan genom en delning av Österdalarnas domsaga.

1928-

bildas ägodelningsrätten

-1970

uppgår domsagan i ?? tingsrätt

En domsaga var (fram till tingsrättsreformen 1971) området för en häradshövdings verksamhet som domare. Varje domsaga bestod vanligen av mer än ett tingslag.

Tingshusbyggnadsskyldige infördes genom en lag 1884 för att finansiera och sköta häradsrätternas byggnader. I lagen förordnades att kostnaderna skulle bäras av alla inom tingslaget som betalade kommunalskatt. Förvaltningsmässigt kan tingshusbyggnadsskyldige betecknas som en specialkommun med beskattningsrätt. Tingshusbyggnadsskyldiges verksamhet upphörde efter tingsrättsreformen 1971, då staten övertog ansvaret för domstolarna. Tingshusen och andra egendomar övertogs av staten genom Byggnadsstyrelsen.

Ägodelningsrätterna tillkom efter stadgan om laga skifte 1827. Uppgiften var att fastställa skiften och avgöra tvister om gränsdragning. De behandlade även frågor om ägostyckning och ägobyte. Ovansiljans domsagas ägodelningsrätt bildades 1928 genom en sammanslagning av ägodelningsrätterna i tingslagen Mora, Orsa (Älvdals)? samt Särna och Idre.

Kansliort var Mora.