Lunds stadshäkte

Plats: Lund (M) stad
Källa 1: SE/LLA/10270, sources/4458💰,
Källa 2: SE/LLA/10269, sources/4457💰,
Kopia:

1840-1906

1. Lunds stadshäktes arkiv

1824-1852

2. Lunds akademis häkte

Stadshäkte : Från 1500-talet till 1700-talet utnyttjades domkyrkans norra sakristia som fängelse av Lunds stad och kallades ”trollkonehålet”. På 1700-talet inreddes arrestlokaler i kryptan. Från 1600-talet fanns också ett stadshäkte i rådhusets källare. I början av 1800-talet låg häktet vid Kyrkogatan i ett stenhus som ägdes av domkyrkan. Vid Hästmöllaregränden (nu Vårfrugatan) byggdes 1838 ett nytt häkte, det så kallade ”tjyvahålet”. Enligt Kongl. Befallningshafvandes femårsberättelse 1837-1841 för Malmöhus län var detta ändamålsenligt inrättat till skillnad från övriga stads och häradshäkten. Rymningssäkert var det dock inte. Det avlöstes 1909 av ett nytt häkte vid samma gata. (Se rådhusrättens och magistratens i Lund arkiv G IX:1.)

Lunds akademis häkte: Lunds akademi hade egen jurisdiktion fram till 1853. På 1600-talet och i början av 1700-talet var det akademiska häktet inrymt i en källare under domkapitlets sammanträdesrum. På 1760-talet inreddes arrestrum bredvid fäktsalen i Liberiets övervåning. Därefter flyttades häktet 1802 till det nybyggda ”Kuggis” och 1844 till ett gammalt växthus. Att döma av arkivhandlingarna satt få akademiker i häktet: en misstänkt för mordförsök 1824, en dråpare 1829, en och annan då och då för gäld.