Fängelse i Kristianstad (L) stad

Källa 1

SE/LLA/10259👎🏻, sources/3142💰

Källa 2

SE/LLA/10258👎🏻, sources/4420💰

se även

Kristianstad (L) slottsförsamling

1847-1852

1. Fästningsfängelsets i Kristianstad arkiv

1800-1997

2. Kriminalvårdsanstaltens i Kristianstad arkiv -1984

Kriminalvårdsanstalt: Arkivet omfattar huvudsakligen handlingar från 1800-talets mitt till 1900-talets början, alltså från länscellfängelsets tid. Det innehåller dessutom fångförteckningar från 1800-talets början och enstakaserier går fram till 1900-talets mitt. Åtskilliga luckor (handrullor, verkställda utslag, förpassningar) täcks av material i Kristianstads läns landskanslis arkiv. En del prästerliga dagböcker och kyrkoböcker ingår i Kristianstads slottsförsamlings arkiv.

Fästningsfängelse: Vid slutet av 1700-talet var Kristianstads fästningsfängelse inrymt i fem rum vid norra stadsporten, alla mörka, fuktiga och osunda. Enligt en ögonvittnesskildring från 1820-talet var mellan 40 och 50 personer sammanpackade i ett nästan mörkt valv. Någon fånggård fanns inte och fångarna måste nästan ständigt hållas inspärrade. Åtskilliga av dem var ganska hårt fängslade och belastade med järn upp till 7 lispunds vikt (närmare 50 kg). Fästningen blev riven på 1840- och 1850-talen och fängelset indraget 1862.

Kriminalvårdsanstalt: I äldre tid var Kristianstads läns häkte inrymt i residensstadens fästning. ”Kristianstads länshäkte var beläget i norra och södra fästningsportarna, på förra stället sex rum tillsammans med det egentliga fästningsfängelset, på det senare fyra; för bysatta begagnades en utom norra porten liggande för detta tullstuga, hvari blott två personer rymdes. 'De i norra porten eller egentligen uti dithörande fästningsverk liggande fängelser', heter det i berättelsen, 'synas egentligen hafva varit kassematter, och tvenne af dem, liggande i själfva vallen, hafva hvarken annan dager eller luftväxling, än den som erhålles från de yttre rummen. Midt på dagen är där således mörkt, och nödgas man vägleda sig vid skenet af ständigt brinnande lampor'. Afståndet mellan fängelselägenheterna förorsakade ock svårigheter, ej mindre vid tillsynen öfver fångarne än äfven då de skulle föras från den ena änden af staden till den andra, och likaså vid transporten af deras mat från marketenteriet i artillerikasernen. Särskild fånggård funnes blott bakom norra portvakten. För norra delen av länet skulle stads- och häradshäktet i Engelholm få såsom länshäkte anlitas, för hvilket ändamål dess utvidgande samma år anbefallts.”
Ett länscellfängelse med 90 ljusa och 3 mörka celler öppnades i december 1846. Jämlikt kungl. brev den 12 juni 1885 uppläts en särskild avdelning av fängelset till tvångsarbetsanstalt för lösdrivare och ett särskilt arbetshus uppfördes. Jämlikt kungl. brev den 27 november 1891 överfördes emellertid året efter tvångsarbetarna till Svartsjö.
Länsfängelset blev straffängelse 1911, anstalt för i huvudsak vanligt fångförvar 1947.