Häkte och fängelse i Karlskrona (K) fängelse i Karlskrona (K) stad i Blekinge (K) län i Blekinge

Källa 1: SE/LLA/10256, sources/2614💰,
Källa 2: SE/LLA/10257, sources/4421💰,
Källa 3: SE/LLA/10237,
Källa 4: SE/LLA/10279,
Källa 5: SE/LLA/10260, sources/2615💰,
Källa 6: SE/RA/420401, sök

1793-1921

1. Centralfängelsets i Karlskrona arkiv

1800-1992

2. Kriminalvårdsanstaltens i Karlskrona arkiv -1992

1822-1843

3. Allmänna arbetskompaniernas arkiv

1827-1843

4. Pionjärkårens arkiv

1827-1894

5. Kronoarbetskårens arkiv

1808-1866

6. SCB-index: Karkskrona fångförsamling

Arkivet omfattar handlingar från slutet av 1700-talet till 1921, exempelvis verkställda utslag sedan 1790-talet, fångrullor och fångjournaler sedan början av 1800-talet, kyrkoböcker och inkomna prästbetyg sedan 1820-talet, andra inkomna handlingar sedan 1850-talet, protokoll, koncept, diarier, order och sjukjournaler samt räkenskaper sedan 1866. Några serier är av senare datum.

Kriminalvårdsanstaltens arkiv i Karlskrona omfattar handlingar från början av 1800-talet till 1992 till och med kronohäktets tid. Det finns exempelvis månadsförteckningar över fångar i Stads- och Rådhushäktet med främmande proveniens från 1800 och framåt, fångrullor, kyrkoböcker och inkomna handlingar från 1840-talet och framåt, dagrapporter, verkställda utslag och räkenskaper från 1850-talet och framåt, samt en del av andra serier av senare datum. Fångrullorna före år 1907 levererades till landsarkivet 1922. Stora delar av arkivet levererades 1982. 1993 i samband med nedläggningen, levererades återstoden.

I äldre tider sändes flertalet lösdrivare till arbete vid rikets fästningar eller tvångsvärvades till krigsmakten. Men den 27 februari 1804 utfärdade Kongl. Maj:t en förordning om ”stiftande af sådane Arbetsinrättningar för Swea och Götha Rike i Carlskrona och för Finland å Sveaborg, der sysslolöse och wanartige Personer, utan at, som förut skedt, sammanblandas med Missdådaren eller dem, hwilka för begångne brott till fästningsarbete blifwit dömde, kunna under den upsigt, som för deras förwarande och tilsynen wid arbetet pröfwas nödig, sysslosättas emot et derföre afpassadt och til deras nödig, nödtorftiga utkomst erforderligt underhåll.”

Pionjärkårens föregångare var de allmänna arbetsställena i form av arbetskompanier som inrättades i Karlskrona och på Sveaborg för ”sysslolöse och wanartige Personer” genom kungl. förordning den 27 februari 1804, i syfte att avlasta rikets fästningar som dittills hade varit de huvudsakliga förvaringsfängelserna för lösdrivare. (Se Allmänna arbetskompaniernas arkiv.) Arbetskompanierna visade sig snart otillräckliga för mängden av lösdrivare och därför återgick man till att förvara dessa i fästningarna. Vid dem var det emellertid svårt att ordna arbete och dessutom föreföll det önskvärt att hålla lösdrivare åtskilda från straffångar.

Genom kungl. brev den 8 augusti 1842 till svar på en framställning från fångvårdsstyrelsen upplöstes dels de allmänna arbetskompanierna i Karlskrona och på Kungsholmen därutanför, dels pionjärkåren vid Karlsborg. (Se allmänna arbetskompaniernas resp. Pionjärkårens arkiv.) Manskapet sattes in i den samtidigt upprättade kronoarbetskåren som kom till för att lösa problemet med bristen på utrymme för arbetsfångar i rikets fästningar och korrektionsinrättningar. Tanken var att den militära tukten borde främja ordning och arbetsflit mer än sysslolösheten i ett fängelse och verka mindre nedsättande i allmänhetens ögon än vistelsen på en korrektionsinrättning. Dessutom borde den nationalekonomiska vinsten av kronarbetskarlarnas arbete för allmän eller enskild räkning och av deras självförsörjning efter frigivningen bli avsevärd.