Östersund (Z) rådhusrätt
ÖversiktÖstersunds Stad Rådhusrätt och Magistrat
Plats: Östersund (Z) stad Historik
ÖvrigtBorgerskapTiden 1786-1830: Enligt Östersunds fundationsbrev den 23 oktober 1786 skulle den nygrundade staden med dess innevånare uti ekonomi- och politiärenden sortera under landshövdingen och kronobetjäningen i orten samt i det som rörde justitiemål under närmaste häradsrätt (d.v.s. Brunflo tingslags häradsrätt). I staden fanns således varken magistrat eller rådstuvurätt. Stadsinnevånarnes gemensamma ärenden handhades av borgarna och stadens övriga innevånare, som för sig utsågo en ordförande. Den förste kände ordföranden är apotekaren Samuel Perman, som åtminstone från oktober 1795 ledde borgerskapets förhandlingar. Perman erhöll år 1798 fullmakt av kronofogden Pehr Lidsten, bosatt i Rödön, att under dennes frånvaro tillse att ordningen upprätthölls i staden. Genom denna fullmakt var det första steget taget till skapandet av ordningsmannainstitutionen. Denna tillkom dock först år 1806, då stadens i fundationsbrevet erhållna 20 frihetsår gingo ut. Genom konungens befallningshavandes i Västernorrlands län skrivelse den 15 september 1806 föreskrevs nämligen, att stadens borgerskap skulle välja en ordningsman och en kassör, vilka sedan skulle erhålla konstitutorial av landshövdingen. Ordningsmannen skulle sammankalla borgerskapet och leda dess förhandlingar, vaka över bebyggelsen i staden samt förestå dess brandskydd. För ordningsmannen utfärdades en ny instruktion den 31 december 1823, vari bland annat stadgades, att klagomål över ordningsmannens åtgärder kunde göras hos landshövdingen. Genom dessa instruktioner 1806 och 1825 hade kronofogden helt avkopplats från stadens administration och förvaltning (ordningsmannen lydde direkt under landshövdingen), och ordningsmannen hade erhållit några av en magistrats vanliga uppgifter. Från år 1812 stod vid ordningsmannens sida stadens tio äldste. De valdes första gången den 2 december 1811. De äldstes huvuduppgift var att fatta beslut i vissa frågor, framför allt rörande mindre utgifter, rörande burskaps- eller andra dylika ans Justitiariat
Tiden 1830-1836: I nådigt brev 29/12 1829 förordnades, att ett justitiariat skulle inrättas fr o m 1/8 1830. Justitiariatet skulle utöva den myndighet, som tillkom magistrat och rådstuvurätt i städer där kämnärsrätt saknades.
Justitiariatet indrogs emellertid redan 1836 genom nåd. cirk. till Svea Hovrätt 5/3 1836, och staden skulle därefter ”på sätt före justitiariatets inrättande ägde rum, i juridiskt hänseende lyda under Brunflo häradsrätt, samt i övrigt med sin ordningsman och municipalstyrelse höra under konungens befallningshavande i Jämtlands län”.
Vid sidan av justitiariatet sammanträdde givetvis även under denna period stadens innevånare (allmän rådstuga), och funnos även stadens äldste.
Justitiariatet uppehölls av: Olof Lundquist, 1830-1835 (utnämnd 13/7 1830, död 30/4 1835). Gustaf Liljesköld, maj 1835-jan. 1836. Carl O Granbom, 1836 (förordnad 16/2, förordnandet upphörde 5/5 1836 enl. Svea Hovrätts brev). |
Arkiv1 Rådhusrätt
2 Borgerskap
3 Justitiariat
|