wiki.Ömans.se

Sockenkatalog för släktforskare

Användarverktyg

Webbverktyg


arkiv:östersund.z.rr

Östersund (Z) rådhusrätt

Översikt

Östersunds Stad Rådhusrätt och Magistrat

Plats: Östersund (Z) stad
Källa 1: SE/ÖLA/10839, sources/3567💰,
Källa 2: SE/ÖLA/11215, sources/5292💰,
Källa 3: SE/ÖLA/11216, sources/4139💰,
Kopia:

Historik

1786-1970
1. Rådhusrätten och magistraten i Östersund
1876-1852
2. Östersunds borgerskaps arkiv
1826-1885
3. Östersunds justitiariats arkiv

Övrigt

Borgerskap

Tiden 1786-1830: Enligt Östersunds fundationsbrev den 23 oktober 1786 skulle den nygrundade staden med dess innevånare uti ekonomi- och politiärenden sortera under landshövdingen och kronobetjäningen i orten samt i det som rörde justitiemål under närmaste häradsrätt (d.v.s. Brunflo tingslags häradsrätt). I staden fanns således varken magistrat eller rådstuvurätt. Stadsinnevånarnes gemensamma ärenden handhades av borgarna och stadens övriga innevånare, som för sig utsågo en ordförande. Den förste kände ordföranden är apotekaren Samuel Perman, som åtminstone från oktober 1795 ledde borgerskapets förhandlingar. Perman erhöll år 1798 fullmakt av kronofogden Pehr Lidsten, bosatt i Rödön, att under dennes frånvaro tillse att ordningen upprätthölls i staden. Genom denna fullmakt var det första steget taget till skapandet av ordningsmannainstitutionen. Denna tillkom dock först år 1806, då stadens i fundationsbrevet erhållna 20 frihetsår gingo ut. Genom konungens befallningshavandes i Västernorrlands län skrivelse den 15 september 1806 föreskrevs nämligen, att stadens borgerskap skulle välja en ordningsman och en kassör, vilka sedan skulle erhålla konstitutorial av landshövdingen. Ordningsmannen skulle sammankalla borgerskapet och leda dess förhandlingar, vaka över bebyggelsen i staden samt förestå dess brandskydd. För ordningsmannen utfärdades en ny instruktion den 31 december 1823, vari bland annat stadgades, att klagomål över ordningsmannens åtgärder kunde göras hos landshövdingen. Genom dessa instruktioner 1806 och 1825 hade kronofogden helt avkopplats från stadens administration och förvaltning (ordningsmannen lydde direkt under landshövdingen), och ordningsmannen hade erhållit några av en magistrats vanliga uppgifter. Från år 1812 stod vid ordningsmannens sida stadens tio äldste. De valdes första gången den 2 december 1811. De äldstes huvuduppgift var att fatta beslut i vissa frågor, framför allt rörande mindre utgifter, rörande burskaps- eller andra dylika ans

Justitiariat

Tiden 1830-1836: I nådigt brev 29/12 1829 förordnades, att ett justitiariat skulle inrättas fr o m 1/8 1830. Justitiariatet skulle utöva den myndighet, som tillkom magistrat och rådstuvurätt i städer där kämnärsrätt saknades. Justitiariatet indrogs emellertid redan 1836 genom nåd. cirk. till Svea Hovrätt 5/3 1836, och staden skulle därefter ”på sätt före justitiariatets inrättande ägde rum, i juridiskt hänseende lyda under Brunflo häradsrätt, samt i övrigt med sin ordningsman och municipalstyrelse höra under konungens befallningshavande i Jämtlands län”. Vid sidan av justitiariatet sammanträdde givetvis även under denna period stadens innevånare (allmän rådstuga), och funnos även stadens äldste. Justitiariatet uppehölls av: Olof Lundquist, 1830-1835 (utnämnd 13/7 1830, död 30/4 1835). Gustaf Liljesköld, maj 1835-jan. 1836. Carl O Granbom, 1836 (förordnad 16/2, förordnandet upphörde 5/5 1836 enl. Svea Hovrätts brev).
Tiden 1836-1858: Då justitiariatet upphörde år 1836, kom stadens administrativa och judiciella ställning att bli densamma som före 1830: staden hade varken magistrat eller rådstuvurätt, konungens befallningshavande avgjorde politi- och ekonomimål, medan Brunflo tingslags häradsrätt var den judiciella myndigheten. Stadens egen styrelse fick dock en något fastare organisation än före 1830. 1838 utfärdade nämligen Kungl. Maj:t ett reglemente för Östersunds stad (Sv.Förf.Saml. 57/1838) och däri stadgades, att stadens ordningsman och de tio äldste skulle bilda en municipalstyrelse, som hade att handha stadens angelägenheter. För nya utgifter krävdes dock stadens samtliga röstägande innevånares hörande. För den ekonomiska förvaltningen tillsattes en drätselkommission och en stadskassör, för vissa byggnadsfrågor en byggnadsdirektion och för fattigvården en fattigvårdsstyrelse. Byggnadsordning, brandordning och polisordning utfärdades också. Gränserna mellan municipalstyrelsens och borgerskapets kompetens uppdrogos icke närmare i detta reglemente.

Arkiv

1 Rådhusrätt

1858-
AI
1858-
AII
1919-
AIIb
1858-
AIII
1849-
AIIIb
1858-
BII
1859-
CVa
1863-
DIa
1858-
DXXI
1846-
EI
1858-
FII
1859-
FIIIa
1859-
FIVa
1859-
FIVb
1859-
FXII
1853-
FXVII
1834-
G

2 Borgerskap

1824-1836
H

3 Justitiariat

1830-
AI
1826-
AII
1830-1836
AIII
1830-
AIV
1830-
B
1830-1834
FI
1830-
FIII
1830-
FIV
1831-
G
1828-
I
arkiv/östersund.z.rr.txt · Senast uppdaterad: 2024/02/22 13:35 av 127.0.0.1