Uppsala universitet i Uppsala stad i Uppsala län i Uppland

Arkiv:
Länk:

1477-

grundas Uppsala universitet genom att ärkebiskop Jakob Ulfsson 27 februari emottog en påvlig bulla av påve Sixtus IV för katolska kyrkans räkning att inrätta en utbildningsinstitution för präster i form av ett Studium Generale, orienterat mot Bologna universitet som förebild. Det svenska riksrådet godkände planerna 2 juli och utbildningen inleddes 7 oktober samma år.

1527-

I och med den protestantiska reformationen kom universitetets verksamhet att starkt begränsas. Universitetets katolskt präglade inledande verksamhetstid uppskattades inte av den dåvarande förste protestantiskt sinnade kung Gustav Vasa.

• Gustav Vasas första direkta slag mot kyrkan bestod i att genomdriva de beslut som fattades på riksdagen i Västerås 1527. Dessa beslut avsåg huvudsakligen att ställa en del av det högre prästerskapets inkomster till kungens förfogande. De tillämpades sedan så att en stor del av de gods, från vilka dessa inkomster kom, indrogs till kronan. Denna åtgärd utsträcktes under senare delen av kung Gustavs regering även till annat som tillhörde kyrkan. Genom besluten i Västerås erkändes även kungen som kyrkans överhuvud i stället för påven, och åtgärder från Gustavs senare tid syftade till att ordna den kyrkliga styrelsen efter samma grunder som den världsliga. Med avseende på kyrkans lära gällde den 1527 stadgade grundsatsen, att Guds ord skulle rent predikas, och för kunskap om Guds ord hänvisades vid kyrkomötet i Örebro 1529 endast till den Heliga skrift. Någon närmare bestämmelse gavs inte. Första helsvenska bibeln, Gustav Vasas bibel, utkom 1541. I kyrkobruken gjordes först 1544 ändringar i protestantisk riktning.

1550-

Efter reformationen dog undervisningen i praktiken ut efter mitten av 1500-talet, även om universitetstjänster fortfarande tillsattes.

• Under Johan III:s understöddes i stället katolska Collegium regium Stockholmense.

1593-

Vid Uppsala kyrkomöte beslöts att återöppna universitetet, men nu i enlighet med den nyorganiserade lutherska Svenska kyrkans inriktning.

• Det tog dock i realiteten ett tiotal år innan en helt fungerande verksamhet åter var på plats.

1622-

Den som återupprättade universitetet var den likaså lutherske kungen Gustav II Adolf. Han insåg fördelarna av att även bygga stormakten Sverige med intellektuella medel. Viktiga ämnen var statsvetenskap, historia, men även teologi – nu i luthersk tappning. 1622 började ett nytt universitetshus, Gustavianum, byggas. Det färdigställdes under 1620-talet.

• 1622 donerade Johan Skytte medel till Skytteanska professuren i statskunskap och vältalighet, viktiga ämnen för en stormakt. Tjänstebostaden Skytteanum finns än idag kvar som tjänstebostad.
• 1624 donerade Gustav II Adolf de Gustavianska arvegodsen – bortåt 400 gårdar och torp, samt skogar och kvarnar i Uppland och Västmanland till universitetet. Deras värde uppskattas idag (2007) till ett värde av 2 miljarder kronor och har en yta av knappt halva Öland.
• Olof Rudbeck d.ä. försökte bidra till Sveriges ära genom att i sin Atlantican härleda världens historiska ursprung till Sverige och Uppsala. Kanske är det också han som ändrat i Silverbibeln, för att få det att framstå som att Jesus besökt templet i Gamla Uppsala.

1600-tal

Från 1600-talet och framåt började naturvetenskapen på allvar göra sitt intåg vid universitetet. Olof Rudbeck d.ä. är viktig även här. Han upptäckte lymfsystemet, uppförde 1662-1663 anatomiska teatern i Gustavianum, grundade botaniska trädgården (sedermera Linnéträdgården) och sammanställde en flora över samtliga då kända växter. Denna förstördes dock i den stora stadsbranden 1702, då 3/4 av Uppsala lades i ruiner. Universitetshuset klarade sig dock. När domkyrkan återuppbyggdes efter branden, hjälpte studenterna till att hissa upp storklockan, ”Storan”, Sveriges största klocka på 7 ton. Som tack för hjälpen utlovades fri begravningsringning med klockan. Under 1700-talet hyllades förnuft och vetenskap. Carl von Linné fortsatte kartläggningen och systematiseringen av växtvärlden. Det botaniska intresset dominerade universitetet vid denna tid. Linné övertog den botaniska trädgården och den var också utgångspunkt för de mycket populära botaniska excursionerna till Uppsalas omgivningar. Linné sände också lärjungar över hela världen. Anders Celsius skapade Sveriges första egentliga observatorium 1741, där astronomiska och meteorologiska observationer regelbundet utfördes.