Uppsala stad i med rådhusrätt i Uppland
Uppsala stadskommun i Uppsala fögderi i Uppsala län
Uppsala domkyrkodistrikt i Uppsala kommun och Uppsala län.

Arkiv: Uppsala (C) domkyrkoförsamling, Uppsala (C) stadsförsamling », Helga Trefaldighet (C) församling », Rådhusrätt, KronoKamrer, Sjukhus, BB, Fängelse, Sjömanshus
Länk: Uppsala+domkyrkoförsamling, Topografi-sfs, RA:DMS: Uppsala Uppsala
även: Uppsala gamla (C) socken

Medeltid

Ärkebiskopssätet flyttar hit på 1280-talet.

• Handlingar, som mer eller mindre direkt angår stadsprivilegier, finns ända från början av 1300-talet, egentliga stadfästelser på privilegierna från 1497 som uppstod. Redan på 1100-talet fanns här en köpstad. Myntning påbörjas i staden omkring 1200.

1550-

utbryts stadsförsamlingen ur Helga Trefaldighet

1863-

inrättas Uppsala stad som stadskommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes.

1947-01-01

uppgår huvuddelarna av två landskommuner i Uppsala stad: Bondkyrka landskommun med 6 159 invånare och omfattande en areal av 39,52 km² varav 38,73 km² land samt Gamla Uppsala landskommun med 1 989 invånare och omfattande en areal av 20,54 km² varav 20,45 km² land.

• Tre områden av Bondkyrka landskommun, omfattande en areal av 0,21 km² (varav allt land), inkorporerades inte i Uppsala stad utan överfördes till andra kommuner.
• Två områden av Gamla Uppsala landskommun inkorporerades inte heller i staden, utan överförs istället till två andra landskommuner.

1) Det ena området hade 4 invånare och omfattade en areal av 3,31 km² (varav allt land) och överförs till Bälinge landskommun. 2) Det andra området, som hade 169 invånare och bestod av byarna Fullerö, Ekeby och Stjärnö, omfattade en areal av 11,61 km² (varav 11,35 km² land) och överförs till Ärentuna landskommun.

1959-01-01

överförs till staden och Heliga Trefaldighets församling från Vaksala landskommun och Danmarks församling ett obebott område omfattande en areal av 0,14 km², varav 0,13 km² land.

• I motsatt riktning (från staden till Vaksala landskommun) överförs ett obebott område omfattande en areal av 0,11 km², varav 0,10 km² land.

1967-01-01

uppgår Vaksala landskommun och Södra Hagunda landskommun i staden.

1971-01-01

I samband med kommunreformen ombildas staden till Uppsala kommun.

Judiciell tillhörighet: Staden har egen jurisdiktion fram till tingsrättsreformen 1971 då Uppsala rådhusrätt omvandlas till tingsrätt, i detta fall Uppsala tingsrätt. 1965 förstatligas stadens rådhusrätt.
Kyrklig tillhörighet: Staden hörde i kyrkligt hänseende till Uppsala församling som 1961 namnändras till Uppsala domkyrkoförsamling. 1 januari 1947 tillfördes församlingarna Heliga Trefaldighet och Gamla Uppsala. 1 januari 1967 tillfördes 9 församlingar: Från den inkorporerade Södra Hagunda landskommun tillfördes församlingarna Balingsta, Dalby, Hagby, Ramsta, Uppsala-Näs och Västeråker och från den inkorporerade Vaksala landskommun Danmarks, Funbo och Vaksala församlingar.

Stadens tidigaste namn var Östra Aros, där Aros (det ursprungliga namnet) betyder åmynning och syftar på Fyrisåns utlopp i Mälaren. Östra tillades för att skilja orten från Västra Aros (Västerås). Orten Uppsala (ub salum, 900-talets slut, dvs. Upsalum) låg norr om Östra Aros och den var från 1164 säte för ärkebiskopen. När ärkebiskopssätet ungefär 1273 flyttades till Östra Aros följde namnet Uppsala med och Östra Aros blev Uppsala. Den ort som förut hade namnet Uppsala fick heta Gamla Uppsala. Namnet Uppsala har tillkommit som jämförelse med den tidigare byn Sala (den nuvarande stadsdelen Sala backe). Upp- betyder 'det längre upp belägna Sala'. Sala är pluralis av sal, som har tolkats på två olika sätt. En tolkning är att det betyder 'enklare byggnad' och en annan tolkning är 'festhall'.