Påskallavik (köping) i Döderhults socken i Stranda härad i Handbörd i Småland
Påskallaviks kyrkobokföringsdistrikt i Döderhults församling

Arkiv: Döderhult (H) församling, Påskallavik (H) kyrkobokföringsdistrikt
Länk: påskallavik+kyrkobokföringsdistrikt, Topografi-kbfd,

1685-

skrivs en bofast familj för första gången i Påskallavik, enligt Döderhults kyrkböcker.

1689-

får Kalmar stads borgerskap Kungl. Maj:ts tillstånd att i Påskallavik hålla marknadsplats och köping, och Påskallavik blev alltså en Lydköping under Kalmar.

1700~

slår sig handelsmannen Ivar Böös ned som köpsven till Påskallavik, han var alltså ombud för en kalmarborgare.

1723-

blir Påskallavik officiellt en egen köping (friköping), enligt oklar källa som inte har stöd av andra

1731-

köper Ivar Böös krogen i Emmekalv (Emmekalv nr 2) av löjtnanten Erik Rappe .

• Det var just på ägor till gården Emmekalvs krog som Påskallavik låg på.

1739-

Sedan Böös omkommit genom drunkning tar hans svärson Lars Callerström över hans handelsverksamhet och gård och friköpte Emmekalv 1 & 2 från övriga arvingar.

1924-

blir Påskallavik ett municipalsamhälle men utan tillhörande stadgor och kom att kallas en municipalköping

1956-

upphör municipalköpingen och orten tillhör därefter enbart landskommunen.

För kyrklig och judiciell tillhörighet har Påskallavik följt samma som Döderhults socken.

Namnet (1614 Paskalwich, 1634 Porskalla wijk) kommer från viken vid vilken orten ligger. Förleden anses oklar för detta namn och även det äldre namnet 1541 för en ö Porskäreöö, som hänsyftar på Lilla Fågelö eller Hulta fögelö. Även namnet Påskallen har använts i sen tid för orten. Ön som nämns ingick i Älvehults gård som där hade ett humlebestånd på Porskäre öö.