Kristinebergsroten nr 29 i Rotemansarkivet

Karta: Stockholms rotar 1924, Stockholm 1885
Arkiv: Rotemansarkivet (A) arkiv *
Länk: Rotemansarkivet (A) rote

1878-

Ursprungligen hade Kungsholms (Ulrika Eleonora) församling endast en rote, rote 4 Kungsholmsroten. Till följd av befolkningsökningen under 1880-talets början blev belastningen för en enda rotemansexpedition för hög.

1885-02-12

delas Rote 4 i två, Kungsholms östra rote (rote 4) och Kungsholms västra rote (rote 17)

1894-01-01

ändras rotens namn tilKungsbroroten (rote 4) {och Kronobergsroten (rote 17)}.

Gränsen mellan rotarna utgjordes av Pilgatan från Mälaren till Fleminggatan och Inedalsgatan från Fleminggatan till Karlbergssjön.

1897-10-01

bildas i Kungsholms församling rote 23 Stadshagsroten genom delning av rote 17 Kronobergsroten.

1908-10-01

På grund av den livliga byggnadsverksamheten på västra Kungsholmen och därmed ett ökat invånarantal beslöt stadsfullmäktige att rote 23 ska delas.

Den nya roten får namnet rote 29 Kristinebergsroten.

Samtidigt byter rote 23 namn till Karlsviksroten

Gränsen mellan rote 23 och rote 29 utgörs av Fridhemsgatan och Rålambstorget (Västerbroplan).

1925-01-01

delas Kungsholms (Ulrika Eleonora) församling: Kungsholms församling som omfattade den östra delen av Kungsholmen och nybildade S:t Görans församling omfattande den västra delen.

1925-01-01

Efter församlingsdelningen kom rote 29 Kristinebergsroten att tillhöra S:t Görans församling.

Roten omfattar hela västra delen av Kungsholmen och var till ytan den största roten i stadsdelen.

Efter församlingsdelningen tillhör rote 23 Karlsviksroten den nybildade S:t Görans församling.