Häkten och fängelser i Karlskrona stad i Blekinge län i Blekinge

Karta:
Arkiv: Karlskrona (K) fängelse
Länk: karlskrona+fångförsamling, Topografi-ffs

1680-

Den lokala och regionala fångvårdsanstalten för stadens och länets fångar i Karlskrona kan dateras till tiden för stadens grundläggning. Från början förvarades också civila fångar i flottans corps de garde på Lindelholmen.

1690-tal

fanns ett häkte intill rådskammaren som dock saknande eldstad och således inte fungerade vintertid.

1700-tal

Redan i början av 1700-talet utnyttjades amiralitetssmedjan i Karlskrona som straffort vid sidan av rikets egentliga fästningsfängelser. I kungl. brev den 19 november 1725 stadgades att styvsinta och vanartiga fångar i Marstrands fästning skulle försändas i halsjärn och med black om benet till den nämnda smedjan. Dit dömdes fångar tid efter annan av hovrätterna och generalkrigsrätterna. Men i skrivelse till Kungl. Maj:t den 12 maj 1736 anhöll amiralitetskollegiet, med hänvisning till brist på utrymme och arbete, att endast amiralitetsrätterna måtte döma till arbete i smedjan och detta bifölls. Dock förklarade kollegiet tio år senare i ett infordrat yttrande att 40 man skulle kunna nyttjas i amiralitetssmedjan och övriga smedjor.

1707-

beslöts att ett fängelse skulle byggas men det blev inte av och fångarna fick hålla till godo med en träkoja på Möllebacken.

1730-

Först när det nya rådhuset byggdes fick fångvården lämpligare lokaler.

1750~

fanns också ett spinnhus för lösdrivare.

1790-

det var huvudsakligen rannsakningsfångar som skulle förvaras i äldre tid och efter den stora branden förvarades de dels tillsamman med fästningsfångarna, del i ett gråstensvalv vid amiralitetsvakten.

1820-tal

var dagtraktamentet för arbetsfångarna i smedjan (”ankarsmedjan”) två marker mjukt bröd och tre skillingar banco. Det fanns ett marketenteri och sjuka vårdades

på amiralitetets sjukhus. För själavården sörjde en särskild fångpredikant. Fångarna arbetade klädda i halsring, livgördel och stångblack av järn, allt förenat genom kättingar. De bevakades av soldater med skarpladde gevär men det hindrade dem inte från att emellanåt överfalla och misshandla smederna.

• Själva fängelset bestod i äldre tid av fyra gråstensvalv belägna vid jordytan under amiralitetshögvakten. Två var någorlunda ljusa, två nästan mörka, alla otjänliga. Ett femte valv nyttjades till straffrum för dem som var dömda till fängelse vid vatten och bröd. En ny högvakt uppfördes 1825-1826 med vaktrum för befäl och manskap jämte fyra rum för livstidsfångar och ett femte för de s. k. kasserade arbetskarlarna vid allmänna arbetskompanierna.

1825~

får, genom en nybyggnad av högvakten, de manliga länsfångarna tillgång till ett större och mindre rum i Amiralitetshäktet.

• För kvinnliga länsfångar stod tre rum till förfogande i rådhushäktet dessutom två för bysatta personer.

1828-1832

heter det om länsfångarna i Kungl. befallningshavandes femårsberättelse för Blekinge: ”Något särskilt i Länsfängelse för förbrytare af mankönet finnes icke; utan till följe af en äldre föreskrift inrymmas alla sådana länets fångar uti flottans häkten samt förvarar der, tillsammans med flottans arrestanter, af Garnisons-manskapet, under Place-Majorens och Commendantens inseende. Länets fångar af Qvinnkönnet, äfvensom bysatte personer, förvaras uti dertill inrättade rum i Stadens Rådhus-byggnad, utan att Staden derföre njuter någon ersättning och utan att kändt är varifrån denna förbindelse sig härleder”.

1825-

26 augusti fastställs (kungl. brev) en klassifikation av rikets fästningsfångar sålunda att de som var dömda på livstid för de grövsta brotten, såsom mord, mordbrand, rån, stöld och falskmyntning, skulle försändas till Karlskrona (med utrymme för 183), Karlsten (Marstrand) och Ny Älvsborg. Jämte livstidsfångar fanns det dömda på viss tid; i kungl. brev den 8 augusti 1842 föreskrevs att visstidsfångarna i Karlskrona skulle flyttas till centralfängelset i Malmö i utbyte mot livstidsfångarna där. Avskilt från fästningsfångarna förvarades rannsakningsfångar och länsfångar i amiralitetshäktet fram till länscellfängelsets öppnande år 1851.

1847-

inrättas ett särskilt bysättningshäkte

1851-

1 augusti öppnas det nybyggda länsfängelset med 90 ljusa och 5 mörka celler.

1866-

överläts fängelsebyggnaden till flottan men lånades åter 1869-1879 för att hysa ett mindre antal livstidsfångar. I det nya straffängelset som byggdes år 1866 inom den västligaste delen av flottans skeppsvarv för 300 fångar inrymdes dels 106 Karlskronafångar, dels 77 fångar från Ny Älvsborgs fästningsfängelse som då blev nedlagt. Detta straffängelse var ett gemensamhetsfängelse utan celler. Det utökades år 1881 med en nybyggnad med 200 nattceller. Fångarna arbetade dels för flottan, dels med stenhuggeri och annat.

1894-

1 augusti blev straffängelset (enl kungl. brev 30 mars) central tvångsarbetsanstalt för fullt arbetsföra män över 21 år. Dit flyttades tvångsarbetarna vid kronoarbetsstationerna på Tjurkö och vid Borghamn som därefter blev indragna. Till följd av kungl. brev den 4 september 1917 blev tvångsarbetsanstalten åter ett straffängelse och

år 1921 blev detta nedlagt.

1911-

blir länsfängelset omdefinierat som straffängelse,

1938-

blir strafffängelset även kronohäkte,

1947-

blir straffängelset anstalt för i huvudsak vanligt fångförvar och lokalanstalt 1974 under namnet Kriminalvårdsanstalten.

-1992

30 juni läggs Kriminalvårdsanstalten ner.

-1886

fästningsfängelse,

1886-

straffängelse,

1894-

centralfängelse,

1919-

tvångsarbetsanstalt,

1921-

centralfängelse till nedläggningen.