Gotlands södra fögderi (Gotlands södra befallning) i Gotlands län på Gotland

Karta: Gotlands fögderier 1869
Arkiv: Gotland S (I) häradsskrivare
Länk: gotland+södra+fögderi, Topografi-fg

1720-

1773-01-08

justeras norra och södra fögerierna på så sätt att Björkö socken med Lilla Tuna i Viklau socken overförs till norra fögderiet från att tidigare ha räknats till det södra.

1773-

Efter omregleringen bestod Gotlands södra fögderi av följande ting och pastorat.

• Stenkumla (I) ting, omf. Stenkumla, Valls och Atlingbo pastorat med annexförsamlingar

Banda (I) ting, omf. Eskelhems och Sanda pastorat

Hejde (I) ting, omf. Hejde och Klinte pastorat

Hablinge (I) ting, omf. Eista (Eksta) och Hablingbo pastorat

Fardhem (I) ting, omf. Fardhems och Levide pastorat

Hemse (I) ting, omf. Alva och Rone pastorat

Grötlinge (I) ting, omf. Havdhems och Grötlingbo pastorat

Hoburg (I) ting, omf. Öja och Vamlingbo pastorat

Bur (I) ting, omf. Burs och Närs pastorat

Garde (I) ting, omf. Alskogs och Garde pastorat.

-1827

avskaffades tingen och socknen blev enda indelningsgrund

-1965

upphör fögderiet

Under den första svenska tiden efter 1645 utgjorde Gotland ett enda fögderi under en befallningsman, men delades senare i två fögderier, norra och södra befallningen, under var sin befallningsman eller kronofogde. Södra befallningen omfattade Hejde, Hoburgs och Burs settingar. Delningen var fullt genomförd 1666.

Settingen, som under dansktiden huvudsaklingen hade judiciell innebörd, försvann under den svenska tiden som administrativt begrepp. Däremot behöll tinget och fjärdingen länge sin administrativa betydelse från dansktiden, särskilt i beskattningshänseende.