Östergötland (Ögl) landskap

plats, 🔎Sverige, 🔎Östergötland, 🔎Landskap

Översikt

Östergötland i Götaland
Län: Östergötland
Lagsaga: Östergötland, (Vadstena län)
Domsaga:
Härad: Aska, Bankekind, Björkekind, Boberg, Bråbo, Dal, Finspånga län, Gullberg, Göstring, Hammarkind, Hanekind, Kinda, Lysing, Lösing, Memming, Skärkind, Valkebo, Vifolka, Ydre, Åkerbo, Östkind.
Stad: Linköping, Norrköping, Skänninge, Söderköping, Vadstena.
Köping: Valdemarsvik, Motala

Arkiv: Östergötland (Ögl) landsarkiv
Länk:

Historik

1100-: De första kyrkorna i Östergötland uppfördes under 1000-talet, när landskapet kristnades.
1500-talet: Efter att Gustav Vasa tillträtt och genomfört reformationen, minskade kyrkans inflytande. Detta fick bland annat till följd att platser som Vadstena, Skänninge och Söderköping minskade i betydelse och har sedan 1500-talet förblivit småstäder.
1600-talet: Norrköping kom under 1600-talet att bli ett av Sveriges ledande industriella centrum, med faktorierna som stadens industriella bas. En burgen borgarklass uppstod i staden mycket tidigt.
1800-talet: ledde till industrialismens genombrott, vilket hade föregåtts av byggandet av Göta kanal i början av seklet. Vid Motala byggdes en verkstad och kanalkontoret. Staden kom att få en solfjäderformad stadsplan utlagd av Baltzar von Platen. Norrköping växte kraftigt, särskilt textilindustrin i staden. Dåvarande Östra stambanan som förbinder Östergötland med Stockholm och Malmö invigdes 1874, och en järnvägsknutpunkt uppstod i Mjölby.
1900-talet: Under 1900-talet har framförallt Linköping utmärkt sig för sin tillväxt. Staden fick eget universitet på 1960-talet och i staden finns bland annat försvarsindustri i form av Saab ärospace. Norrköping har inte expanderat i samma snabba utsträckning, men hade också ett annat utgångsläge och är ungefär lika stort som Linköping.

Övrigt

Landskapet sammanfaller i stor utsträckning med Östergötland län, vilket dock är något större.

Östergötland var under medeltiden en av Sveriges tre centralbygder och två kungaätter härstammade därifrån, den Sverkerska ätten och Folkungaätten från Bjälbo. Bägge släkterna stod på god fot med kyrkan. Under deras tid grundlades de flesta av Östergötlands nio kloster: munkkloster, utom i Alvastra, i Linköping, Söderköping, Skänninge och Krokek, och nunnekloster i Vreta, Askeby, Skänninge och Vadstena. Två viktiga kyrkomöten hölls också i Östergötland, 1152 i Linköping och 1248 i Skänninge.