Länsstyrelsen i Norrbottens län

Plats: Norrbotten (BD) län
Källa 1: SE/HLA/1030008, sources/3261,
Källa 2: SE/HLA/1030007, sources/4359,
Källa 3: SE/RA/55203/55203.30,
Källa 4: SE/RA/55201/55201.31, SE/RA/55201/55201.35,
Källa 5: SE/RA/5511/5511.32,
Kopia:

1752-1966 : 1. Norrbottens läns landskanslis arkiv

1574-1976 : 2. Norrbottens läns landskontors arkiv

1810-1820 : 3. Mantalslängder; Mantalslängder Norrbottens län 1810-1820 (55203.30)

1819-1876 : 4. Jordeböcker; Jordeböcker Norrbottens län (55201.31)

1837-1974 : 4. Jordeböcker; Jordeböcker Lotsjordeböcker (55201.35)

1810-1820 : 5. Länsräkenskaper 1631-1820 Norrbottens län

Sedan det gamla Västerbottens län genom freden i Fredrikshamn 1809 beskurits och riksgränsen flyttats till Köngämä, Muonio och Torne älvar, framträdde behovet av statsmaktens förstärkning i de nyvordna gränsområdena. Dessa utbröts där fr.o.m. den 21 maj 1810, till ett nytt län, Norrbottens län, vilket ursprungligen omfattade Luleå, Piteå och Torneå fögderier samt Torneå, Jokkmokks och Gällivare lappmarker.

Norrbottens läns gräns mot Västerbottens län har undergått vissa förändringar. År 1837 överfördes Pite lappmark från det senare länet till det förra, men av detta förvärv för Norrbottens län återfördes dock år 1868 Malå socken till Västerbottens län.

De första åren residerade landshövdingen i Norrbottens län i Sunderbyn, Nederluleå socken. Åren 1816-1856 var Piteå residensort. Därefter blev Luleå landshövdingesäte.

Genom att vissa handlingar överlämnats från länsstyrelsen i Västerbottens län till länsstyrelsen i Norrbottens län, ingå i den sistnämndas arkiv partier, som härröra från tiden före 1810.