1400-tal

Hantverkarna som enskilda lag (ämbeten) innebar en fast organisation med vissa garantier bl a på hantverksprodukter. Häri blev det en monopolställning som ofta missbrukades.

1526-

vidtar regeringen åtgärder mot skråväsendet och förordnade, att inga köpstäder fick ha några gillen eller lag. Detta upphävande var det tydligen ingen som tog på allvar. Städerna fortsatte alltjämt med fungerande hantverksorganisationer. För Malmös del visas detta genom stadens hyllningsbrev till Christian III år 1536 där bl a bagarna medbeseglade med sina ämbetssigill.

1600-tal

Med den ökade näringsfriheten under 1500-talet och 1600-talets första hälft drabbades kanske bagarlaget särskilt hårt av konkurrensen från fuskare. I många skrivelser till borgmästare och råd och till kungliga kansliet försökte dom göra sig hörda. För stadens invånare innebar näringsfriheten att de kunde köpa sitt bröd där det var bäst och billigast.

• Dock, om någon köpstad kunde bevisa, att dess näringar skulle förbättras genom något skrå, skulle man ta det i beaktelse, när så begärdes.

1652-

Inte förrän år 1652 kunde bagarnas begäran stadfästas och erhöll då sin nya skråordning.

1552-

AI

1615-

EI

1669-

GI

1606-

GIVb

1721-

AII

1726-

AIII

1781-

AIV

1785-

AV

1786-

AVI

1826-

AVII

1795-

B

1625-

DI

1768-

DII

1726-

EI

1775-

EII

1702-

F

1517-

GIa

1609-

GIb

1588-

GIc

1596-

GId

1688-

GIIa

1691-

GIIb

1691-

GIIc

1672-

GIIIa

1658-

GIIIca

1661-

GIVa

1742-

GVI

1775-

GVII

1733-

A1

1805-

A1

1728-

G1

1690-

A1

1771-

A1

1771-

E1

1683-

A1

1752-

E1

1690-

F1

1760-

A1

1752-

E1

1729-

A1

³⁾

1710-

A1

1860-

D1

1769-

G2

1746-

G3

1801-

E1

1772-

D1

1725-

A1

1767-

F

1794-

E1

1754-

A1

1829-

G1

1745-

A1

1727-

A1

1692-

A1

1737-

D1

1722-

A1

1720-

F1

1665-

G1

1624-

A1

1601-

A1

1622-

E1

1718-

E2

1601-

F1

1782-

A1

1828-

A1

1860-

G1

1708-

A1

1640-

A1