Malmö sjukhus

Plats: Malmö (M) stad
Källa: SE/MSA/00537, sources/2722💰,
Kopia:

1857-2000

1. Malmö sjukvårdsstyrelse/Allmänna sjukhuset

På 1850-talet startade borgmästare J Malmborg en insamling för ett sjukhus och 1853 utsågs en sjukhusbyggnadskommitté. Staden ägde tomt i kvarteret 57 Josefina och där öppnades sjukhuset år 1875, som kom att benämnas Allmänna sjukhuset. Reglemente antogs av magistraten 10/12 1859 och enligt detta skulle sjukhusförvaltningen utgöras av en av magistraten förordnad styrelse bestående av en magistratsledamot och fyra ledamöter föreslagna av stadens äldste. Det första styrelsemötet ägde rum 23/1 1860.

När landstingen inrättades 1863 (Kungl Förordning om landsting 21/3 1861) skulle stad som hade mer än 25000 invånare vara eget landstingsområde. 1870 hade Malmö överskridit det invånartal och staden lämnade Malmöhus läns landsting 14/4 1871 men fortsatte att remittera patienter i Lund ytterligare i åtta år medan man diskuterade hur sjukvården skulle ordnas.

Kungl. Maj:t beslöt 9/8 1878 att Malmö sjukvård skulle förvaltas i enlighet med för rikets lasarett gällande instruktion och efter 1879 betraktas som vanligt lasarett. I och med ovannämnda instruktion upphörde magistratens befogenhet med sjukhuset och landshövdingen blev automatiskt ordförande i direktionen medan övriga ledamöter tillsattes av magistraten. Kungl. Medicinal styrelsen var tillsynsmyndighet och skulle utnämna lasarettsläkaren.

1889 beslöts om förflyttning av sjukhuset, vilket resulterade i att nya byggnader 1896 30/7 avsynades och godkändes, belägna i Magistratsvången (nuv område på Södervärn). Byggnaderna bestod av en lasarettsbyggnad, kurhus och ekonomibyggnader, badhus samt läkarbostad. 1923 togs en nybyggnad för barnbörds- och hudavdelninggarna i bruk och i samband därmed skedde ombyggnad av kurhusdelen. Efter avtal 1926 med Kungl. Pensionstyrelsen om uppförande av en kurhusanstalt för pensionsstyrelsens patienter tillkom ett nytt kurhus 1930 (avd 15).

Från 1929 började den slutna och öppna vården i Malmö att samlas under sjukhusdirektionen. Stadsfullmäktige beslöt 28/6 1929 att direktionen skulle handha förvaltningen av Malmö tuberkulosvårdsanstalt. Tidigare hade hälsovårdsnämnden varit styrelse för anstalten. Denna inrättades 1902 vid Värnhem. 1909 flyttade den till gamla epidemisjukhusets lokaler vid Celsiusgatan. Från 1932 skötte läkaren vid denna anstalt också sjukhusets tuberkulosavdelning. Från 1941 övertog också staden dispensären som skötts av Malmö stads förening mot tuberkulos. Hälsovårdsnämnden hade också varit ansvarig för Malmö epidemisjukhus och Orups sanatorium (dvs den del som disponerades av Malmö stad). 1931 övertog direktionen styrelseansvaret för dessa. Epidemisjukhuset tillkom 1880 vid Celsiusgatan och flyttade 1908 till sjukhusområdet.

1931 övertog direktionen förvaltningen av Poliklinikerna (hud, kön, tand, öron, näsa, hals). En egen centraltandpolitik inrättades 1939. 19/9 1930 beslöt stadsfullmäktige att Flensburgska vårdanstalten (barnsjukhuset) skulle uppgå som avdelning under Allmänna sjukhuset. Detta godtogs inte av Kungl. Maj:t utan först 1934 blev direktionen styrelse också för Flensburgska anstalten. Sjukvårdsdirektionen beslöt 1930 att bidra till kostnaderna för uppförande av Malmö sjukhem tillsammans med Föreningen för vård av kroniskt sjuka och konvalescenter. Från 1933 blev direktionen också styrelse för Malmö sjukhem.

Sinnessjukvården sköttes utanför Allmänna sjukhuset men på området fanns från 1896 en mindre avdelning för akuta psykoser som 1907 utökades genom nybyggnad och sorterade under medicinska avdelningen. Genom avtal 1928 mellan staten och staden ålades staden att omhänderha sinnessjukvården. Ett nytt sinnesjukhus stod klart 1934 och från 1934 blev direktionen också styrelsen för Malmö östra sjukhus.