I Hallands landsbok 1665 finner man utgifter för fångförtäringen i Halmstad. I december månad 1748 fanns i Halmstads länshäkte 17 st fångar som enligt statistiken uppgavs utgöra hela årets fångantal. Smedjegårdshäktet i Stockholm, länshäktena i landsorten samt fängelserummen i Stockholms slott, stads- och häradshäktena var huvudsakligen avsedda för förvaring av rannsakningsfångar, men länshäktena anlitades jämväl dels för straffångar dels också för bötesfångar, vilka i brist på tillgång underkastats förvandlingsstraff, och slutligen också för lösdrivare. Fram till och med 1857 finner man benämningen Halmstads länshäkte. I Sveriges officiella statistik angående fångvården för år 1911 finner man en uppgift på att kronohäktet i Halmstad uppläts till begagnande första gången 1858 i februari. I Statskalendern finner man år 1859 Nya Läns-Cell-Fängelset i Halmstad. Detta är första gången Halmstad står upptaget under rubriken: ”Allmänna Straff- och Arbetsinrättningar” i denna kalender. Kronohäktet i Kungsbacka var i bruk fram till årsskiftet 1906/1907, varefter det drogs in. Det blev främst kronohäktet i Varberg och länsfängelset i Halmstad, som övertog verksamheten. En förändring i organisationen (nyorganisation) av statens fångvårdsanstalter inträdde den 1/1 1911. Sedan 1910 års riksdag godkänt en ny organisation av fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten utfärdade den 16 december 1910 Kungl. Maj:t för dem instruktioner. Enligt den nya organisationen bibehölls de större straffanstalterna under benämningen centralfängelser, under det att 15 av de största länsfängelserna upptogs under nya benämningen straffängelser, samt de övriga förutvarande länsfängelserna tilldelades benämningen kronohäkten i likhet med de mindre häkten som redan förut hade denna beteckning. Tvångsarbetsanstalterna bibehölls vid sina tidigare namn. Kronohäktena leddes av föreståndare, övriga fångvårdsanstalter av direktörer. I enlighet med beslutet kom länscellfängelset för Hallands län i Halmstad att fr.o.m. år 1911 kallas kronohäktet i Halmstad. Litteratur: Eric Hägge ”Halmstads länscellfängelse” och ”Utbrytarkungen i Halmstads slottsfängelse” (i Föreningen Gamla Halmstads Årsbok 1967 sid. 104-116 resp. 1972 sid. 46-50).

Halmstads stadshäkte: I det rådhus i Halmstad som byggdes 1778 fanns ett stadshäkte. Efter en eldsvåda på 1780-talet förvarades stadens fångar en tid i slottshäktet. Därefter inreddes två rum i skolhuset till arrestlokal och 1815 beslutades att pantrummet och kämnärsrättens rum i rådhuset skulle inredas till samma ändamål. När ett rådhus inköptes 1825 blev stadshäktet inrymt dels i nedre våningen, dels i en särskild byggnad på tomten. I och med att det nya länsfängelset öppnades 1858 blev det förvaringsfängelse för stadens fångar genom Kungl. Maj:ts medgivande 6 juli samma år.

Kriminalvårdsanstalt: I samband med kriminalvårdsreformen 1910 kom de äldre straffanstalterna att kallas för centralfängelser. I samma reform ombildades de 15 största länsfängelserna, varav länsfängelset i Halmstad var ett, till straffängelser. Övriga länsfängelser övergick till att kallas kronohäkten tillsammans med de som även innan 1910 kallades kronohäkten. Tvångsarbetsanstalterna behöll sina namn och verksamhetsinriktning.
Fr o m 1938 upphörde benämningen fängelse och institutionerna övergick till att kallas fångvårdsanstalter. I samband med kriminalvårdsreformen på 1970-talet ändrades namnen till kriminalvårdsanstalter. Kriminalvårdsanstalten i Halmstad låg fram till 1990 i det gamla straffängelsets lokaler det sk Gula Briggen. Efter att kriminalvårdsanstalten blev ombyggd hade den 49 platser, idag (2011) har den 80 platser.