Västerviks stad med rådhusrätt i Tjust i Småland
Västerviks (stads)kommun i Kalmar län
Västerviks distrikt i Västerviks kommun och Kalmar län.

Arkiv

Västervik (H) församling, Rådhusrätt, Fängelse, Lasarett, Sjömanshus

Länk

Västerviks+församling, Topografi-fs, RA:DMS: Västervik

Medeltid

Västervik låg ursprungligen längst in i Gamlebyviken. Redan 1275 omtalades Västervik som ”villa forensis” eller köpstad, det är oklart hur länge en sådan då funnits på platsen. Först från 1360-talet börjar det finnas rikare med dokumentation om staden, där det framgår att det då fanns borgmästare och magistrat här. Av allt att döma hade staden då haft svårigheter på grund av kriget. Stegeholms slott har troligen anlagts till stadens försvar för anfall via sjövägen vid ungefär samma tid.

1433-

beordrar Erik av Pommern , som då var Sveriges konung, borgarna i Västervik att slå sig ner närmare havet, där Västervik nu ligger, i skydd av Stegeholms slott. Orten kallades sedan Gamla Västervik, senare Gamleby och skrivs 1456 Gamblaby, Gamleby.

• bildas församlingen ur Törnsfalls församling.

1600-tal

får Västervik stapelrätt. Trots nya danska härjningar 1612 och 1677 blomstrade Västervik som stapelstad med en växande export av järn från bruken i Tjust och sågade trävaror från ett skogrikt Småland. 1677 drabbades Västervik av en förödande brand bara kyrkan och skolan klarade sig.

1800-tal

tillkom två separata förstäder söder om stadskärnan- Södra Malmen på 1820- talet och Östra Malmen 1853.

1863-

blir staden en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes.

1967-

utökas staden med Gladhammars landskommun och ombildas 1971- till Västerviks kommun.

1974-

utökas församlingen med trakten Gränsö från Loftahammars församling och från Lofta församling jordeboksenheterna Segersgärde, Hälgsjö, Vålningebo, Sandebo, Gnällebo, Stuverum, Strömmen, Piperskärrskogen, Hagaberg, Lugnet, Ekdalen, Piperskärr, Tistedalen, Norrlandet, Gröndalen, Grantorpet, Vitudden, Ekvik, Rutsberg och Norrlandshage.

Judiciell tillhörighet: Västerviks stad hade fram till 1 januari 1960 en egen jurisdiktion och rådhusrätt för att därefter ingå i Tjusts domsaga och tingslag fram till den 1 januari 1969, då Tjusts domsaga tillsammans med del av Sevede och Tunaläns domsaga bildade Västerviks domsaga.
Kyrklig tillhörighet: I kyrkligt hänseende hörde staden till Västerviks församling.