Karta: Bonaps hed
Arkiv: Kronprinsens husarregemente
Länk: kronprinsens,

1757- : sätts regementet upp som Putbus och Platens husarkår, av Fredrik Ulrik Putbus och Philip von Platen.

1758- : bildar kåren Svenska husarregementet i Pommern.

1762- : delas regementet till två självständiga regementen, Blå (Putbusska) husarregementet och Gula (Wrangelska) husarregementet.

1766- : sammanförs de två regementena och bildade Svenska husarregementet.

I samband med sammanslagningen minskades styrkan till ungefär 400 ryttare fördelat på åtta skvadroner.

1772- : I samband med Gustav III:s statsvälvning, överförs regementet till Sverige, och förlades först i ett antal städer på västkusten, för att året därpå roteras till andra västsvenska städer.

Två skvadroner införlivades i ett finländskt dragonförband.

1797- : ändras namnet till Hornska husarregementet. Regementet bar, enligt den tidens sed för vissa värvade regementen, namnet på sin regementschef, Samuel Horn.

Under Napoleonkriget ökade antalet skvadroner till åtta och mantalet till 100 per skvadron, för att i fredstid åter anta minskat antal.

1801- : får regementet namnet Mörnerska husarregementet, i samband med att Hampus Mörner blev regementschef.

Den 7 december 1813 spelade regementet en viktig roll för den svenska segern i slaget vid Bornhöft.

En mindre ärorik händelse som sätts i samband med Mörnerska regementet, är det som i folkmun kallas Slaget vid Klågerup den 15 juni 1811. Under bondeoroligheterna i Skåne 1811 högg 40 husarer ur regementet in på en samling drängar i Klågerup som vägrat inställa sig till militärtjänst. I Klågerupskravallerna skadades två husarer och runt 30-40 drängar och husmän massakrerades av Mörners husarer på grund av ofoglighet gentemot kung och fosterland.

1813- : Mörnerska husarregementet var det sista regemente som utkämpade ett slag på utländsk mark, slaget vid Bornhöft 1813 i dåvarande Danmark, dagens Bornhöved i Schleswig-Holstein. I praktiken hade Mörners brorson Bror Cederström varit regementets anförare sedan 1804.

1816- : byter regementet namn till Cederströmska husarregementet, då Bror Cederström officiellt tillträdde som regementschef. Regementet var förlagt till Malmö och Simrishamn.

1822- : I samband med att dåvarande kronprins Oscar blev överste i regementet erhåller regementet namnet Kronprinsens husarregemente. Regementet var efter 1822 förlagt till Malmö och Ystad.

1859- : under Karl XV:s regering, ändras namnet till Konungens värvade husarregemente.

1860: : sker ännu ett namnbyte till Husarregementet Konung Karl XV.

1882- : I samband med dåvarande prins Gustav Adolfs födelse återfår regementet namnet Kronprinsens husarregemente, även betecknat K 7.

1897- : överförs en skvadron från regementet till Livgardet till häst i Stockholm.

1927-12-31 : avvecklas regementet

Regementet övade på Bonarps hed under åren 1772–1927.

1758- : Greifswald och Bardt i Tyskland (Pommern)

1772- : Svenska ”Västkusten”

1797- : Halmstad, Malmö, Helsingborg, Ängelholm, Ystad och Simrishamn

1813- : Malmö, Ystad, Simrishamn, Ängelholm och Halmstad

1816- : Malmö, Simrishamn

1822- : Malmö, Ystad

1875- : Helsingborg

1897- : Malmö