1794

organiseras Göta artilleriregemente när Artilleriregementet delas fyra regementen.

• Regementet bestod av åtta kompanier, vilka 1801 utökades till 12 i samband med att Garnisonsregementet i Göteborg uppgick i regementet. Samma år förlades manskapet till Borgerskapets kasern som man tog över från Garnisonsregementet.
• Efter att Sverige förlorade den finländska rikshalvan 1809, bildades ur spillrorna av Finska artilleriregementet ett belägringskompani som inordnades i Göta artilleriregemente och sattes som artilleribesättning i Varbergs fästning.

1830-07-01

införs en ny organisation inom artilleriet. Där Göta artilleriregemente organiserades på sex batteriet om åtta kanoner, jämte tre depå/fästningskompanier.

1831

överfördes artilleribesättning vid Varbergs fästning till Karlsborgs fästning för att där utgöra 1. fästningskompaniet.

1872

utökas regementet till tio batterier om sex kanoner, jämte de tre fästningskompanier. Artilleribesättning i Karlsborg utökades till två batterier och ett kompani, samt att två kompanier förlades till Karlsten. År 1882 flyttades 2. fästningskompaniet från Karlstens fästning till Karlsborg, ett till Vaxholms fästning. Genom 1892 års organisation bidrog regementet till bildande av Norrlands artilleriregemente, Andra Göta artilleriregementen samt Karlsborgs artillerikår (kompaniet på Vaxholm hade det lämnat från sig) och antog namnet Första Göta artilleriregemente. Det hade nu kvar sex batterier om sex kanoner. Genom 1901 års organisation ökades det till nio batterier om fyra kanoner, vartill två haubitsbatterier tillkom. År 1904 återfick regementet sitt förra namn, Göta artilleriregemente.

I samband med 1914 års härordning justerades 1914 samtliga ordningsnummer inom armén. För Göta artilleriregemente innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen A 2. Justeringen av beteckningen gjordes för att särskilja regementen och kårer mellan truppslagen. Det med bakgrund till att namn och nummer som till exempel № 3 Livregementets grenadjärkår och № 3 Livregementets husarkår kunde förefalla egendomliga för den som inte kände till att förbanden ifråga tillhörde skilda truppslag.

År 1951 motoriserades regementet. Inför försvarsbeslutet 1958 föreslog regeringen för riksdagen att Göta artilleriregemente skulle avvecklas. Det med bakgrund till att regeringen ansåg att artilleriet skulle utbilda hela divisionsförband inom fredsförbandets ram. Något som inte ansågs vara möjligt om inte antalet fredsförband minskades. Att just Göta artilleriregemente föreslogs avvecklas var med bakgrund till att förbandets etablissement ansågs kringbyggt av civila intressen, samt att förbandets skjutfält på långsikt inte motsvarade de krav som medförde med modern artillerimateriel. Utbildningskontingent av värnpliktiga föreslogs fördelas på kvarstående artilleriförband. Regeringen föreslog samtidigt att Kvibergs kaserner skulle kvarstå, då Göteborgs luftvärnskårs kasernetablissement i Högsbo även det var kringbyggt och hade ännu sämre förhållanden jämfört mot Kviberg.

Göta artilleriregemente avvecklades och upplöstes som fredsförband den 31 mars 1962. Regementets krigsförband kvarstod dock och fördelades på andra artilleriförband. Efter den 31 mars 1961 fortlevde delar Göta artilleriregemente som en avvecklingsorganisation fram till den 30 september 1962. Den 1 april 1962 övertogs kasernetablissementet i Kviberg av Göteborgs luftvärnskår (Lv 6). Göteborgs luftvärnskår övertog en del av regementets namn och benämndes från och med den 1 juli 1962 Göta luftvärnsregemente. Utöver namnet, så ärvde Göta luftvärnsregemente även regementets minnen och traditioner.