1543-

Regementet har sitt ursprung i en ryttarfana, vilken 1543 sattes upp i Kronobergs och Kalmar län. Ytterligare småländska fanor uppsattes därefter, vilka senare organiserades som kompanier.

• Smålands husarregementes ursprung var Gustav Vasas beslut att, med hänsyn till erfarenheterna från Dackeupproret, sätta upp ryttare i Småland. Härigenom uppkom ”Småland ryttare” som bestod av en till tre fanor. Dessa saknade egentligen organisatoriskt samband och opererade således i stort sett oberönde av varandra.
• Fanorna ersätts av kompanier (med kompanichefernas namn)

1628-

organiserades Smålands ryttarfanor till ett regemente om åtta kompanier, med Per Brahe som regementschef.

1629-

Antalet kompanier utökas kraftigt och samförs de till ett regemente, till en början bärande regementschefens namn.

1634-

I regeringsformen benämndes förbandet ”Smålands och Ölands ryttare”, men omtalades oftast som enbart ”Smålands ryttare”.

• Gustav II Adolfs indelningsverk genomfördes fullständigt vid regementet. Detta fick härigenom en fast geografisk förankring i hemlandskapet.

1684-

blir regementet indelt, och benämndes från samma tid som Smålands kavalleriregemente.

1684-1695

Den geografiska förankringen stärks ytterligare genom Karl XI:s indelningsverk som vid regementet genomförs i etapper mellan 1684 och 1695.

1686-

övas regementet på Ränneslätt vid Eksjö.

1695-

får regementet en defensiv organisation som skulle komma att bestå till 1812.

1791-

namnbyte till Smålands lätta kavalleriregemente

1801-

ändras regementets namn till Smålands lätta dragonregemente, vilket 1806 förkortades till Smålands dragonregemente.

• 1. Livkompaniet,

2. Överstelöjtnantens kompani, 3. Majorens (1773 - 1812 premiär- eller förstemajorens) kompani, 4. Växjö (1777 - 1812 sekund- eller andremajorens kompani, 5. Sunnerbo kompani, 6. Jönköpings kompani, 7. Östra Härads kompani, 8. Vetlanda (1773 - 1777 sekundmajorens kompani).

• byts benämningen kompani mot skvadron.

1809-

övade regementet Kvarnarp, även det nära Eksjö, men hade ändå kvar verksamhet på Ränneslätt.

1812-

delas regementet. Fyra skvadroner, Förstemajorens, Sunnerbo, Jönköpings och Östra Härads förvandlas till infanteri, Smålands dragonregementes infanteribataljon.

• 1824- Smålands grenadjärbataljon. Detta regemente är från 1812 en egen arkivbildare, se Smålands grenadjärkår (I 7).
• Resterande del av regementet, som var indelt i östra Småland, förblev kavalleri och fick 1822 sitt slutliga namn, Smålands husarregemente.

1812-

blir en del av regementet självständigt under namnet Smålands dragonregementes infanteribataljon (senare Smålands grenadjärkår, som jämte Blekinge bataljon (I 30) blev ursprunget till Karlskrona grenadjärregemente (I 7)).

1833-

omorganiseras regementet. De sex skvadronerna slogs samman till 5 st (Melby utgår) vardera med 100 man. Något år därefter upphörde även benämningarna överstelöjtnantens, förste- resp. andremajorens skvadron varefter regementet fram till nedläggningen fick följande uppbyggnad; 1. Livskvadronen,

2. Södra Vedbo skvadron (överstelöjtnantens skvadron), 3. Vetlanda skvadron, 4. Ingelstad skvadron (sekundmajorens skvadron), 5. staby skvadron (premiärmajorens skvadron),

1834-1905

övas regementet på Ränneslätt.

1905-

flyttar regementet in i nybyggda kaserner i Eksjö.

Segernamn: Wallhof (1626), Werben (1631), Breitenfeld (1631), Lützen (1632), Golomb (1656), Warschau (1656), Frederiksodde (1657), Bält (1658), Lund (1676), Landskrona (1677), Clissow (1702), Pultrusk (1703), Warschau (1705), Holoftzin (1708), Helsingborg (1710), Svensksund (1790)