1646-

Ångermanlands, Medelpads och Jämtlands regemente, (föregångare)

1670-

Jämtlands kavallerikompani i Jämtlands regemente till fots, senare Jämtlands dragonregemente. (föregångare)

1685-

indelt.

• Med undantag av ett kavallerikompani var dragonregementet aldrig beridet (förutom mellan 1700 - 1712 då en femtedel av dragonregementet var beridet, cirka 200 man).

1820-

Jämtlands kavallerikompani i Jämtlands fältjägarregemente

• kavallerikompaniet benämns Jämtlands hästjägare

1802-

Jämtlands hästjägarskvadron i Jämtlands fältjägarregemente

1843-

Jämtlands Hästjägarkår i Jämtlands fältjägarregemente

1853-

Norrlands Dragonregemente (efterföljare)

1892-

Norrlands Dragonregemente (värvat)

1927-

utökas dragonregementet med Kronprinsens husarregemente (K4)

Karta:
Arkiv: Jämtland kavalleri.kompani (Jämtland dragon.reg)
Länk: Jämtland fältjägar.reg

1658-

bildas Trondhiems kavalleriregemente av ett kompani Upplands ryttare, General Karl Sparres Kavallerikompani och delar av det norska Livkompaniet (Standarnes Rostjeneste).

1659-

hemförlovades Trondhiems kavalleriregemente på Frösön och gick upp i det Norska regementet till häst på sex kompanier som utrustades i Uppland.

• 1 december ändras namnet till Erik Plantings regemente till häst med tre kompanier i Jämtland och tre kompanier i Stockholmstrakten. De tre jämtländska kompanierna ingick senare i det Skånska kavalleriet som tillsammans med Jämtlänningarnas tre kompanier även hade överstens eget kompani stationerat i Jämtland.

1661-

kom de ryttare som hade hästar tillsammans med en del befäl att ingå i Bohusläns - Jämtlands Kavalleriskvadron. Två kompanier stationerade i Jämtland, Livkompaniet och Ryttmästare Bernhard Albrecht von Bärfelts kompani. De oberidna, jämte en del befäl, ingick i Skåne-, Bohus- och Jämtlands dragonregementes Jämtlands kompanier. De två Jämtlandskompanierna blev försörjda av gårdar och hemman i Jämtland.

1670-

drogs vardera ett kompani ryttare in i Jämtland och Bohuslän. Det kompani som blev kvar med 100 nummer (ryttare) i Jämtland, Överste Börje Månsson Skecktas Livkompani, underställdes chefen för infanteriregementet överste Anders Planting-Bergloo och kallades Jämtlands kavallerikompani.

1685-1695

kom den reform som senare kom att kallas ”det äldre indelningsverket” att äga rum i Jämtland. Med början den 2 juni 1686 generalmönstrade kung Karl XI ryttarkompaniet tillsammans med regementet på Frösön. Karl XI skriver: exerserade Jemthelans Regementet, som står undh. Öfwersten Åke Ulfsparres comando samt Ryttar-Companie.

1695-

genomförs det yngre indelningsverket och kompaniet fick sina boställen i det centrala delarna av Jämtland. Vid genomförandet av indelningsverket skulle Kavallerikompaniet placeras så att rusthållen ”så sättas, att Compagniet må kunna komma tillsammans utan att passera några sjöar och pass så mycket möjligt är”.

1699-

anses jämtarna för lika ansedde med andre Våra Undersåtar. Detta innebar för ryttarna och dragonernas del, att rekryteringen skedde i Jämtland och inte som tidigare från andra trakter. År 1686 utgjordes endast 20 % av de värvade soldaterna av jämtar.

1770-

ändras namnet till Jämtlands kavalleri- eller lättberidne dragonkompani.

1802-

11 november får Jämtlands kavalleri - eller lättberidne dragonkompani - namnet Jägartrupp till häst och ganska snart börjar namnet hästjägare användas.

1802-

ändras namnet till Jämtlands hästjägareskvadron.

1815~

används namnet Kongl Jemtlands Hästjägareskvadron, men först i och med 1823 års mönsterrulla är hästjagareskvadron fullt genomförd.

1831-

bildas en ny skvadron som mönstrades vid generalmönstringen den 4 juli 1831. Den nya skvadronen bildades genom att man drog in 200 rotar från Jämtlands fältjägarregemente med 24 eller 26 nummer per kompani, av vilka hälften höll med häst och hälften med ryttare, spridda häst och karl på var sitt nummer inom hela provinsen. Den gamla skvadronen kallades 1. skv eller rusthållsskvadronen och den nya 2.skv eller rotehållsskvadronen.

1834-

ändras namnet till Kongl Jämtlands Hästjägarkår eller Jämtlands hästjägarecorps. Denna kår bestod då av två skvadroner, Livskvadronen och Alsens skvadron.

1853-

19 juli blir Hästjägarkåren ett självständigt förband med den äldste ryttmästaren som chef, men Georg Adlersparre tog så småningom över som chef.

1892-

ombildas och utökades Hästjägarkåren till Norrlands dragonregemente (K 8) och flyttade omkring 1900 från Jämtland till nya kaserner i Umeå.

Alias: Jämtland kavalleri (utan reg) kompani »