Karta: Bonaps hed
Arkiv: Kronprinsens husarregemente
Länk: kronprinsens,

1757-

sätts regementet upp som Putbus och Platens husarkår, av Fredrik Ulrik Putbus och Philip von Platen.

1758-

bildar kåren Svenska husarregementet i Pommern.

1762-

delas regementet till två självständiga regementen, Blå (Putbusska) husarregementet och Gula (Wrangelska) husarregementet.

1766-

sammanförs de två regementena och bildade Svenska husarregementet.

• I samband med sammanslagningen minskades styrkan till ungefär 400 ryttare fördelat på åtta skvadroner.

1772-

I samband med Gustav III:s statsvälvning, överförs regementet till Sverige, och förlades först i ett antal städer på västkusten, för att året därpå roteras till andra västsvenska städer.

• Två skvadroner införlivades i ett finländskt dragonförband.

1797-

ändras namnet till Hornska husarregementet. Regementet bar, enligt den tidens sed för vissa värvade regementen, namnet på sin regementschef, Samuel Horn.

• Under Napoleonkriget ökade antalet skvadroner till åtta och mantalet till 100 per skvadron, för att i fredstid åter anta minskat antal.

1801-

får regementet namnet Mörnerska husarregementet, i samband med att Hampus Mörner blev regementschef.

• Den 7 december 1813 spelade regementet en viktig roll för den svenska segern i slaget vid Bornhöft.
• En mindre ärorik händelse som sätts i samband med Mörnerska regementet, är det som i folkmun kallas Slaget vid Klågerup den 15 juni 1811. Under bondeoroligheterna i Skåne 1811 högg 40 husarer ur regementet in på en samling drängar i Klågerup som vägrat inställa sig till militärtjänst. I Klågerupskravallerna skadades två husarer och runt 30-40 drängar och husmän massakrerades av Mörners husarer på grund av ofoglighet gentemot kung och fosterland.

1813-

Mörnerska husarregementet var det sista regemente som utkämpade ett slag på utländsk mark, slaget vid Bornhöft 1813 i dåvarande Danmark, dagens Bornhöved i Schleswig-Holstein. I praktiken hade Mörners brorson Bror Cederström varit regementets anförare sedan 1804.

1816-

byter regementet namn till Cederströmska husarregementet, då Bror Cederström officiellt tillträdde som regementschef. Regementet var förlagt till Malmö och Simrishamn.

1822-

I samband med att dåvarande kronprins Oscar blev överste i regementet erhåller regementet namnet Kronprinsens husarregemente. Regementet var efter 1822 förlagt till Malmö och Ystad.

1859-

under Karl XV:s regering, ändras namnet till Konungens värvade husarregemente.

1860:

sker ännu ett namnbyte till Husarregementet Konung Karl XV.

1882-

I samband med dåvarande prins Gustav Adolfs födelse återfår regementet namnet Kronprinsens husarregemente, även betecknat K 7.

1897-

överförs en skvadron från regementet till Livgardet till häst i Stockholm.

1927-12-31

avvecklas regementet

Regementet övade på Bonarps hed under åren 1772–1927.

1758-

Greifswald och Bardt i Tyskland (Pommern)

1772-

Svenska ”Västkusten”

1797-

Halmstad, Malmö, Helsingborg, Ängelholm, Ystad och Simrishamn

1813-

Malmö, Ystad, Simrishamn, Ängelholm och Halmstad

1816-

Malmö, Simrishamn

1822-

Malmö, Ystad

1875-

Helsingborg

1897-

Malmö