Detta är en gammal version av dokumentet!

Västgöta (I6) regemente

Översikt

1500-tal: Regementet har historiska traditioner från de ryttarfanor som sattes upp i Västergötland under 1500-talet

1634-: i regeringsformen benämns regementet som ”Västgöta och Dals ryttare”. Regementets första chef var Erik Soop.

1655-: ändras namnet till Västgöta kavalleriregemente.
1691-: blir regementet indelt.
1689-: övas regementet på Eggby ängar, öster om Skara
1745-: övas regementet på Axevalla hed, mellan Skara och Skövde.
1712-: deltar regementet i slaget vid Gadebusch, men har inte fått det segernamnet tilldelat sig. Efter Gadebusch marscherade den svenska hären, vilken bland annat bestod av Västgöta regemente, västerut. Då både förplägnad och ammunition sinade tvingades Magnus Stenbock med sin kvarvarande armé att kapitulera den 6 maj 1713 vid Tönnigen i norra Tyskland, något som kom att kallas för Stenbocks kapitulation vid Tönnigen. Kapitulationen resulterade i att flera svenska regementen upplöstes och hamnade i dansk fångenskap, där bland annat hela Västgöta regemente. Regementet återuppsattes senare samma år i Sverige igen.

1792-: omorganiseras regementet till dragonregemente och från 1802 erhöll det namnet Västgöta linjedragonregemente.

1811-: överförs regementet från kavalleriet till infanteriet och fick det nya namnet Västgöta regemente.
1816-: ges regementet beteckningen I 6 (Infanteriregemente 6).
1916-: Regementet som samlats och vapenövats på mötesplatsen vid Axevalla hed under längre tid, skulle i december 1916 få ny hemort. Detta då det 1906 beslutades att förlägga regementet till Vänersborg i syfte att få fart på stadens långsamma utveckling, men även som en kompensation för att Västgöta-Dals regemente, som haft sin mötesplats på Grunnebo hed med expedition i Vänersborg, omlokaliserats till Halmstad. I gengäld fick staden upplåta Holmängen och landerierna Källshagen och Niklasberg till regementet för dess kaserner och skjutbanor. Den 15 december 1916 stod det nya kasernetablissemanget färdigt och regementet in på området, vilket bestod av ett kanslihus, tre bataljonskaserner, kök och matsal, gymnastikhall, förrådsbyggnader, stall, sjukhus och bostäder för underofficerare. Arkitekten Victor Bodin utarbetade ritningarna som utgick från Kasenbyggnadsnämnens första typritningsseri i 1901 års häradsordnings byggnadsplan. Totalt hade regementet en kapacitet att förlägga och utbilda drygt 3.000 värnpliktiga.
1925-: beslutas att regementet skulle avvecklas efter repetitionsövningarna 1927.
1927-12-31 : halas fanan på regementet för sista gången, och regementet är avvecklat.

¹⁾ 1a Majorens komp

²⁾ Överstelöjtn komp

³⁾ 2e Majorens komp

⁴⁾ 3e Majorens komp