Limhamns köping i Hyllie socken i Malmöhus (M) län i Skåne (Skå) landskap
Limhamns distrikt i Malmö kommun och Skåne län.

Arkiv

Limhamn (M) församling »

Länk

limhamn+församling, Topografi-fs

-1522

Limhamn nämns första gången 1522 (som Limnøhaffuen) och omnämns under 1500-talet i flera danska skrifter.

1622-

Från 1622 finns ett dokument som visar att tre holländare erhöll privilegium av Kristian IV att anlägga ett kalkbruk på platsen. Bruket kom att drabbas hårt av konflikterna mellan Sverige och Danmark.

1785-

Genom beslut i kammarkollegium 1785 kom familjen Suell att få äganderätt till kalkbruket.

1800-talet

Nuvarande Limhamn bebyggdes vid 1800-talets början. Först 1825 började man fiska, 1850 byggdes en skola. Fiskeläget Limhamn förvandlades under 1800-talets slut till ett betydande industri- och gruvsamhälle.

1886-

27 augusti inrättas Limhamns municipalsamhälle inom Hyllie landskommun.

1888-

En stadsplan som lades ut för Limhamn 1888 stadgade att kvarteren skulle byggas efter ett rutnätsmönster enligt samtida stadsplaneringsmodell, men att större delen av husen skulle vara gathus istället för hyreskaserner. R.F. Berg var under denna tid mycket drivande personlighet inom egnahemsrörelsen som började växa fram vid denna tid, och syftet var att varje fiskare eller arbetare skulle kunna äga sin egen bostad.

1889-

tillkom Malmö-Limhamns järnväg (MLJ, i folkmun kallad ”Sillabanan”), och samma år startade Skånska Cement AB en fabrik i Limhamn, vilken kom att utvecklas mycket snabbt under ledning av R.F. Berg, även kallad ”Limhamnskungen”.

1901-06-07

omfattade municipalsamhället även en del av Fosie kommun.

1906-

Limhamns köping bildas genom en ombildning av Hyllie landskommun och en del ur Fosie landskommun med den del av Limhamns municipalsamhälle som inrättats där 7 juni 1901.

-1915

Köpingen inkorporeras i Malmö stad som 1971- uppgår i Malmö kommun.

1915-

färdigställde Malmö stads spårvägars linje 4 till Limhamn och Sibbarp, varvid den tidigare mycket lönsamma persontrafiken på MLJ nedlades.

1940-tal

Stadsdelen fortsatte att byggas ut mot söder och mot Malmö. Längs med kusten vid Ribersborgsstranden uppstod kvarter av patriciervillor som beboddes av Malmös förmögna borgare. Uppkomsten av spårvägslinje in mot staden Malmö gagnade även villabebyggelse längs med Erikslustvägen och Linnégatan och gjorde att Limhamn och Malmö till sist hade vuxit samman helt i mitten av 1900-talet. Samtidigt fortgick utbyggnaden av industrierna vid kusten, Kalkbrottet utvidgades successivt liksom cementtillverkningen och ett industriområde som etablerades på utfyllnadsmark mot havet. Under världskrigen pågick omfattande militärproduktion på Ön och på fastlandet. Bland annat tillverkade AB Flygindustri en tid militärflygplan på Ön.

1950-tal

Efterkrigstiden betydde fortsatt expansion, både för industrierna i området och för bostadsbebyggelsen. Trots att Linnégatan och några av tvärgatorna till denna gata försågs med mer stadsmässigt liknande flerbostadshus, fortsatte den mesta bostadsbyggnationen att vara villor och egnahem.

1960-

Finns en färjelinje till Dragör (fanns mellan 1960-1999) och var en av de mest trafikerade färjelinjerna mellan Sverige och utlandet.

1973-

Upphör spårvägstrafiken och ersattes med bussar. Mellan kalkbrottet och cementfabriken fanns en järnväg som delade av samhället i två delar. Då den enbart användes av Kalkbrottet / Cementfabriken fick den snabbt smeknamnen ”Brottets bana”. Järnvägen drogs om på 80-Talet (det s.k. ”Genombrottet” då man även förlängde Kalkbrottsgatan från Linnégatan till Limhamnsvägen). Dock lade man ner kalkbrytningen totalt cirka 10 år efter och banan trafikerades då inte längre.

1994-

Stängs kalkbrottet för gott 1994 men den stora produktionen upphörde redan i slutet av 1980-talet. Under 2011 har rälsen tagits bort och den gamla järnvägssträckningen har nu blivit en lummig vandringsled / stig.

Köpingen hörde i kyrkligt hänseende till Limhamns församling.