Örebro län under Svea hovrätt

Plats: Örebro (T) län
Källa 1: SE/ULA/11040/1, SE/ULA/11040/2
Källa 2: SE/ULA/11040/3, sources/4059, SE/ULA/11040/4,
Källa 3: SE/RA/55203/55203.19,
Källa 4: SE/RA/55201/55201.19,
Källa 5: SE/RA/5511/5511.21,
Källa 6: SE/ULA/10654, sources/4349,
Källa 7: SE/ULA/10903, sources/3903,
Kopia:

1596-1905 : 1. Landskansliet del I

1892-1958 : 1. Landskansliet del II

1624-1900 : 2. Landskontoret del I

1901-1957 : 2. Landskontoret del II

1642-1820 : 3. Mantalslängder 1642-1820 Örebro län

1631-1880 : 4. Jordeböcker Örebro län

1631-1820 : 5. Länsräkenskaper 1631-1820 Örebro län (Närke-Värmlands län)

1860-1966 : 6. Kronokamreraren i Örebro

1808-1885 : 7. Länsfängelset i Örebro

Länsstyrelsens arbete indelades från starten under 1600-talet i en kameral del och en allmän del. 1687 infördes benämningarna landskontor och landskansli. Chef för landskontoret blev landskamreraren. Landskontoret sysslade framför allt med mantalsskrivning och taxering, det vill säga allt som hade med skatter att göra. På landskontorets bord hamnade även andra ekonomiska ärenden som inkassering av böter (saköresmedel) och förvaltning av statens jordegendomar.

En viktig källserie är landsböckerna (E I a), det årliga sammandraget över kronans inkomster och utgifter i länet. Ett material som ofta används av släktforskare är mantalslängder (E III). Där förtecknas alla som var mantalsskrivna med uppgifter om namn, bostadsort, yrke och civilstånd. Handlingar om länets regementen och andra militära angelägenheter finns framför allt i serie G I.

En egen avdelning under landskontoret var från 1680-talet till 1909 ränteriet, som ansvarade för utbetalning och mottagning av kronans inkomster (serie F).