Alias: Kronokamrerare » (i städerna)

Benämningen häradsskrivare kom i bruk på 1600-talet och avsåg då den tjänsteman som skrev mantalslängderna och jordeböckerna. Från slutet av 1700-talet tillkom taxeringslängder över skattskyldiga inkomsttagare och från cirka 1870 fastighetstaxeringslängder. Från 1947 började debiteringslängder och förmögenhetslängder att föras.

Fögderierna som var de distrikt inom vilka häradsskrivarna verkade bestod ursprungligen av ett antal socknar (församlingar) och städer vilka sedermera bildade kommuner. I städer med magistrat ansvarade detta organ, dvs. stadens styrelse, för skattskrivningen. I sådana städer fanns t.o.m. 1966 uppbördsverk vars chef var kronokamreraren som skötte mantalsskrivning och debitering av kronoskatt. Häradsskrivare var således lokal skattemyndighet på landet medan magistratsstäder var sina egna lokala skattemyndigheter.

Fögderierna var i stort sett oförändrade fram till 1917 då fögderiförvaltningen omorganiserades. Den indelning av fögderierna som började gälla fr.o.m. 1918 ersattes den 1 juli 1946 av den indelning som med vissa mindre förändringar gällde fram till den 1 januari 1967 då de lokala skattemyndigheterna bildades. Vid var och en av de här nämnda fögderireformerna bröts häradsskrivarnas arkivbildning varför det finns häradsskrivararkiv som omfattar tiden från 1600-talet fram till 1917, häradsskrivararkiv som omfattar tiden 1918-1945 och häradsskrivararkiv som omfattar tiden 1946-1966.

I Kungl. Maj:ts instruktion för häradsskrivarna som trädde i kraft den 1 juli 1946 stadgades att det inom varje fögderi skulle finnas en häradsskrivare som i tjänsten löd under länsstyrelsen. Häradsskrivaren skulle i fråga om folkbokförings-, beskattnings- och uppbördsväsendet huvudsakligen förrätta mantalsskrivning samt verkställa preliminär taxering, jämkning av preliminär skatt och debitering av skatt. Häradsskrivaren skulle även upprätta röstlängd för val till riksdagens andra kammare och kommunal röstlängd samt vallängd för prästval. Senare tillkom för häradsskrivaren att bestämma pensionsgrundande inkomst och utöva kontroll av att uppgiftsskyldigheten enligt lagen om försäkring för allmän tilläggspension m.m. fullgjordes. Det ålåg också häradsskrivaren att föra dagbok eller diarier över alla inkommande ärenden och att föra koncept till utgående skrivelser.

Enligt den förnyade instruktionen för häradsskrivare som trädde i kraft den 1 juli 1958 skulle häradsskrivarna föra fullständiga förteckningar över sina arkivhandlingar och ombesörja föreskriven gallring samt i övrigt vårda arkiven.

Häradsskrivarnas arkiv 1946-1966 är förtecknade enligt skrivelse om förteckningsplan utfärdad den 30 december 1958 med kompletterande anvisningar utfärdade den 11 maj 1966. Gallring har verkställts i dessa arkiv med stöd av kungörelsen (1947:562) angående förande av vissa register hos lokal skattemyndighet, kungörelsen (1953:716) angående utgallring av handlingar hos vissa statsmyndigheter, cirkulär (1954:115, ändrad 1963:236) angående utgallring av vissa handlingar rörande folkbokföringen och den allmänna skatteuppbörden, taxeringsförordningen (1956:623) och Riksarkivets anvisningar för arkivvården hos häradsskrivarna i enlighet med kungligt brev den 30 december 1958. De serier som är utgallrade med stöd av dessa författningar upptas inte med egna förteckningsblad i denna arkivförteckning.

Källa: Beata Losman, Svensk förvaltningshistorik, NAD Svensk författningssamling (SFS) 1917:687, 1946:18, 1946:122, 1947:562, 1951:408, 1953:716, 1954:115, 1956:623, 1956:644, 1958:334, 1962:633, 1963:236, 1965:684 och 1966:246.