Julianska_kalendern ”gamla stilen”

Då Osby kyrkobok skrevs, gällde i Danmark och Sverige den julianska kalendern (införd av Julius Caesar år 46 f Kr), som hade skottår alla år, som var jämnt delbara med 4 (1648, 1652 osv). Eftersom det julianska året var drygt 11 minuter för långt, ledde denna kalender så småningom till att årstiderna försköt sig i förhållande till almanackans tider. Den julianska kalendern, även kallad ”gamla stilen”, blev därför i längden ohållbar. På 1500-talet var felet 10 dagar, och då införde påven Gregorius VIII den gregorianska kalendern (”nya stilen”) i alla romerskkatolska länder på så sätt att torsdagen den 4 oktober följdes av fredagen den 15 oktober 1582. Samtidigt infördes regeln att år som slutar med två nollor ska vara skottår endast om de är jämnt delbara med 400. Detta innebär att 1600, 2000 etc är skottår, men inte 1700, 1800, 1900, 2100 osv. Det gregorianska året är endast 26 sekunder för långt, så det dröjer till år 5180 innan midvintern, midsommaren, vårdagjämningen osv har förskjutits ett dygn.

De protestantiska länderna ansåg sig inte kunna följa påvens diktat, varför den julianska kalendern behölls. Först år 1700 infördes den nya stilen i Norge och Danmark och år 1701 i övriga länder i det protestantiska mellaneuropa. I västeuropa var det då endast Sverige/Finland och Storbritannien som hade kvar den gamla julianska kalendern. I Storbritannien och dess kolonier infördes den gregorianska kalendern 1752, i Sverige/Finland 1753. Skillnaden gentemot den julianska kalendern hade då ökat till 11 dagar, varför reformen i Sverige genomfördes på så sätt, att onsdagen den 17 februari följdes av torsdagen den 1 mars 1753. Den som vill omräkna ett datum enligt den julianska kalendern till ett datum enligt den nu gällande gregorianska kalendern, ska för tiden 5/10 1582 - 28/2 1700 (enligt den julianska kalendern) lägga till 10 dagar, så att t ex 5 okt ändras till 15 okt. För 1600-talets Danmark och Sverige innebär denna omräkning att man får den tid, som då gällde i de romersk-katolska länderna (och den tid som hade gällt i Sverige-Danmark om den gregorianska kalendern hade varit införd).

från Osby kyrkobok 1647-1690, transkriberad av Ulf Svarte Bagge och Tord Jöran Hallberg osby-kyrkobok-1647-1690.pdf

Gregorianska_kalendern ”nya stilen”

Följande år infördes den gregorianska kalendern i några olika länder:

• 1582 - Spanien med besittningar, Italien, Polsk-litauiska samväldet, Portugal med besittningar, Frankrike, Luxemburg och de katolska delarna av Nederländerna
• 1583 - Österrike, Bayern och Tyrolen
• 1583-1585 - De katolska regionerna av Tyskland och Schweiz
• 1584 - Böhmen och Mähren
• 1587 - Ungern
• 1590 - Transsylvanien
• 1610 - Preussen
• 1648 - Alsace
• 1682 - Strasbourg
• 1700 - Danmark (inklusive Norge, Färöarna och Island) samt de protestantiska regionerna av Tyskland, Nederländerna och Schweiz (utom kantonerna Sankt Gallen och Graubünden)
• 1724 - Den schweiziska kantonen Sankt Gallen
• 1752 - Storbritannien med besittningar (inklusive de som senare skulle komma att bilda USA)
• 1753 - Sverige (inklusive Finland) Den svenska almanackan anno 1753. Februari månad hade endast 17 dagar, eftersom den gregorianska kalendern infördes detta år.
• 1760 - Lorraine
• 1811 - Schweiziska kantonen Graubünden
• 1867 - Alaska (genom Alaskaköpet)
• 1873 - Japan
• 1875 - Egypten
• 1896 - Korea
• 1911 - Kina
• 1912 - Albanien
• 1915 - Litauen
• 1916 - Bulgarien
• 1918 - Ryssland och Estland
• 1919 - Rumänien och Jugoslavien
• 1924 - Iran
• 1925 - Grekland
• 1926 - Turkiet