Åsele lappmark i Västerbotten län i Lappland

Karta:
Arkiv: Norrland (Nld) landsarkiv
Länk: Ångermanland (Åml) landskap

1500-tal

”Lapparne uti Ångermanneland”

-1606

hör Vilhelmina och Dorotea till Laisby i Pite lappmark

1700-

utbryts Åsele (lappmarks)församling som eget pastorat ur Anundsjö socken

1760-tal

tillsätts en råskillnadsdeputation för att grundligt utreda frågan om den sydliga lappmarksgränsens sträckning. Resultatet blev ett kungligt beslut 1766, genom vilket dragningen blev ungefär densamma som den nuvarande gränsen mellan Västerbottens och Västernorrlands län.

• Följden blev emellertid att flera nybyggen som anlagts med lappmarksprivilegier kom att hamna i Ångermanland. De fick behålla sina privilegier och räknades även fortsättningsvis till någon av (lappmarks)församlingarna Dorotea, Åsele, Fredrika eller Örträsk.
• Vid olika tidpunkter under 1800-talets mitt flyttades sedan dessa byar över till församlingar nedanför den fastställda lappmarksgränsen.

I början av 1600-talet hade kronan mycket vaga kunskaper om lappmarkerna, och skatten uttogs på oklara grunder. År 1602 utfärdade hertig Karl en ny ordning för ”then Skatt Lapperne vthgöre skole”, enligt vilken ett register skulle upprättas över alla som bodde i lappmarkerna. Dessutom skulle man skriva upp hur många sjöar och vattendrag som fanns i varje lappmark och vilka som hittills brukat dem. Ett sådant register upprättades också av lappfogden Karl Unesson för ”Wmå och Ångermanne Lapper”. Det innehåller namn på alla samer som vid denna tid skattade inom området, hushållens sammansättning, hur många renar var och en hade samt hur många fiskevatten de disponerade. Något motsvarande register upprättades inte för övriga lappmarker, vilket innebär att det finns ett unikt tidigt källmaterial om befolkningen i just Ume och Ångermanna lappmarker.

Alias: Ångermanland, Umeå - lappmark