Lunds domkapitelÖversiktLunds domkapitel i Malmöhus län, Kristianstad län i Skåne; Blekinge län i Blekinge i Lunds stift
Källa 1: SE/LLA/13550, sources/2663💰, Historik
Domkapitlet sköter verksamheten och förvaltningen i stiftet. Vid sidan av domkapitlet verkar stiftsfullmäktige som ett andra förvaltningsorgan för stiftet. Domkapitlet har under historien haft domsrätt i Sverige i vissa frågor. När domkapiteln återuppfördes under 1600-talet var det först som konsistorium och lärarkapitel i stiftsstäderna. Domkaptitlen hade dels att ha översyn över utbildningsväsendet, dels att döma i allvarligare brottmål från sockenstämman (äktenskapsbrott med mera), dels att fungera som första domsinstans för prästerna i deras ämbetsutövning, dels att förvalta sitt område beträffande tillsättningar av ämbeten, fattig- och åldringsvård och ekonomi. För översynen företogs visitationsresor inom jurisdiktionens område. Domkapitlens beslut kunde överklagas till konsistorium regni. Domkapitlet utgjordes av biskopen som ordförande, domprosten som vice ordförande, och därtill som bisittare, beroende på stift, teologie professorer från antingen Uppsala universitet, Lunds universitet eller Åbo akademi (fram till 1809) eller lektorer från stiftets gymnasium. Den kyrkliga jurisdiktionen reglerades av prästståndets privilegiebrev, kyrkolagen och kungliga resolutioner. Den kyrkliga jurisdiktionens omfång var en stor politisk fråga under hela 1600-talet, där den världsliga maktens domstolar och kyrkans sockenstämmor och domkapitel stred om överhet över den andres domsrätt. Innan Karl XI år 1684 fastslagit gränserna till den världsliga maktens fördel, hade domkapitlen och sockenstämmorna att besluta om prästståndets arvsfrågor, gravrätts- och begravningsfrågor, sabbatsbrott och utebliven kyrkogång, faderlösa prästbarns förmyndare, samt disciplinmål i kyrkorummet (slagsmål, dryckenskap och bråk i kyrkan). Dessa frågor överfördes 1684 till häradsrätterna och rådhusrätterna. Domkapitlet kunde därefter heller inte avsätta en präst som misskött sig, endast varna eller utdöma viss-tids avstängning. Frågor om avsättning överfördes till hovrätten för bedömning. Däremot behöll domkapitlet rätten att höra en blivande präst, samt att bedöma om prästvigning och pastoralexamen. Ett Domkapitel hade äktenskapsfrågor, till exempel äktenskapsskillnad, på sitt bord fram till 1734 års skilsmässolag, då den världsliga rätten övertog en del av rättsområdet. I religiöst hänseende var dock det par som skilt sig fortfarande tvungna att få äktenskapsskillnaden erkänd av domkapitlet efter 1734, för att betraktas som skild och därmed kunna bli vigd med någon annan. Domkapitlet hade också remitteringsrätten till den världsliga domstolen i dessa frågor, och det var fortfarande dit makar i osämja skickade sin skilsmässoansökan. Dessa bestämmelser bestod till 1936 års domkapitel lag. |
ArkivRegister
2 Cirkulär (SGF)
FIIgd
» sid 3 i registret »
|
