Domböcker är gamla tiders domstolshandlingar som ger en inblick i människors liv och leverne. En dombok består av en underrätts huvudprotokoll med uppgifter om begångna brott och dess påföljder. En dombok kan också innehålla en rad andra personliga uppgifter om hur man handskades med sin ekonomi i relationen med andra personer och myndigheter, hur man påverkades av till exempel sjukdomar och fattigdom och hur man fördelade arv.

Domböcker är mycket användbara i släktforskningen när man söker uppgifter om t.ex. släktskap, okända fäder, begångna brott, granntvister, tvister i utförande av gemensam skötsel (av vägar, stängsel, renhållning, etc.), arv, undantagskontrakt, fastighetsskötsel, egendom, köp och försäljning av markegendomar, ekonomiska transaktioner som det blivit problem med, osv.

Ute på landsbygden håller man tre ting varje år i de så kallade häradsrätterna. Om det händer något allvarligt som inte kan vänta tills nästa ordinarie ting kallar man samman ett extra, urtima ting. Inne i städerna finns det både det som kallas kämnärsrätt och rådhusrätt. Det är svårt att säga exakt, men i kämnärsrätterna tar man upp de lite mindre allvarliga sakerna och de kan skickas vidare till rådhusrätterna för vidare rannsakning. I städerna håller man ting oftare än de tre tillfällena varje år på landsbygden. Det finns många andra domstolar, men grunden är häradsrätter, kämnärsrätter och rådhusrätter.

I slutet av domböckerna brukar man hitta det som kallas saköreslängd. Detta är en förteckning över utdömda sakören eller böter. Längden kan fungera som en bra ingång till domböckernas olika paragrafer, men man måste komma ihåg att det bara är ingångar till de brott som har gett just böter som straff.