Geotag (location) for: Eskilstuna stad: 59º20'52.8"N;16º26'52.8"E
Eskilstuna (D) stad
Översikt
|
Eskilstuna stad med rådhusrätt i Södermanland
Eskilstuna stadskommun i Södermanlands län
☛ Eskilstuna Klosters distrikt i Eskilstuna kommun och Södermanlands län.
☛ Eskilstuna Fors distrikt,
Arkiv:
Eskilstuna, Kloster, Fors (D) (stads)församling »,
Eskilstuna (D) stadsförsamling,
Fors (D) församling,
Kloster (D) församling,
Rådhusrätt+mtl,
Kronouppbörd,
Kronokamrerare,
Fängelse
Länk:
eskilstuna+stad,
Topografi-rr,
Topografi-skn,
Topografi-fg,
Eskilstuna City
Alias:
Karl Gustav (D) stad »,
Eskilstuna (D) fristad »,
Eskilstuna Kloster (D) kyrksocken »,
Eskilstuna Fors (D) kyrksocken »
även:
Fors (D) socken,
Kloster (D) socken
|
Historik
- 1659-10-25
-
ger Karl X Gustav stadsprivilegier till Karl Gustavs stad som bryts ut ur Fors socken väster om Eskilstunaån.
- 1750-tal
-
Vid mitten av 1700-talet bryts manufakturverksamheten ut ur staden och drevs vidare under namnet Carl Gustafs stad, varvid staden återfick det gamla namnet Eskilstuna stad.
- 1771-
-
styckades området söder (väster) om ån av till en ny stadsbildning som fick namnet Eskilstuna fristad, och det dröjde ända till år 1833 innan de två städerna förenades till en enhet, Eskilstuna stad.
- 1863-
-
blir staden en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) från och med den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes.
- 1907-
-
inkorporeras Fors landskommun med Nyfors municipalsamhälle och Klosters landskommun i Eskilstuna stad.
- 1931-
-
bildas Eskilstuna Fors församling genom sammanläggning av Fors församling med den del av Eskilstuna stadsförsamling som låg väster om ån.
- 1971-
-
uppgår staden i den då nybildade Eskilstuna kommun.
- 2010-
-
uppgår Eskilstuna Fors församling i Eskilstuna församling.
Staden tillhör Södermanlands regementes upptagningsområde
Övrigt
Judiciell tillhörighet:
Staden hade en egen jurisdiktion med rådhusrätt och uppgick 1971 i Eskilstuna tingsrätts domkrets.
Kyrklig tillhörighet:
Till staden hörde från 1659 Eskilstuna stadsförsamling. Denna delades 1931 upp och delen öster om ån ingick med Klosters församling i Eskilstuna Klosters församling, den väster om ån ingick med Fors församling i Eskilstuna Fors församling.
Eskilstuna fristad >>> Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige
Eskilstuna. Fristad i Nyköpings län,
på ömse sidor om den efter staden
uppkallade Eskilstuna-ån, 7/8 mil från
dennas utlopp, 5/8 mil söder från
Thorshälla, 8 1/2 mil i nordvest från
Nyköping samt 11 1/4 mil vester från
Stockholm, är uppkallad efter Södermanlands
apostel, den Helige Eskil, och en
gammal ort, som nämnes redan i slutet af
11:te århundradet. Omkring år 1080
blef nämligen den Helige Eskil stenad
af hedningarne, der det nuvar.
Strengnäs ligger, och de Christne, som skulle
bära hans lik till hans hemvist Fors,
blefvo nödsakade att stadna vid det
nuvar. Eskilstuna, emedan (säger legenden)
liket blef så tungt, att de icke kunde
föra det längre. På det ställe, der
detta järtecken inträffade, uppfördes en
kyrka, och platsen fick namnet
Eskilstuna, i stället för den urgamla
benämningen Fors, hvilket syftar på ortens
läge mellan de fall, som ån bildar
mellan Tunaforss och Carl Gustafs Stad.
Vid samma tid, eller måhända redan
derförut, omkring år 1060, skall här
ett kloster hafva blifvit uppbygdt för
Cluniacenser- eller Bernhardiner-munkar,
men hvilket år 1255 under kon.
Waldemar Birgerssons regering uppläts åt
Johanniter- eller Hospitalsbröder. Detta
kloster hade snart genom testamenten
och fromma gåfvor vunnit sådan
förmögenhet, att det i Gustaf Wasas tid
kunde med 200 mark lödig bidraga till
betalandet af Svenska skulden till
Lübeck. Det indrogs år 1527 till kronan
genom Westerås recess, och 10 år
derefter nedbrötos på Gustafs befallning de
flesta klosterhusen, hvarefter stenen
användes till Gripsholms slott. I nordost
om den nuvar. staden, möjligen på den
plats, som klostret förut intagit, lät kon.
Gustaf bygga ett praktfullt slott,
hvilket afbrann 1680 och dervid blef belt
och hållet förstördt. Omkring först
klostret och sedan slottet hade en
köping uppstått och sannolikt blifvit rätt
betydande; meu den hade ändock icke
egen jurisdiktion, utan ända till medlet
af 1600-talet ansågos de här bosatta
näringsidkarne lyda under Thorshälla
stad. Först sedan konung Carl Gustaf
låtit genom Liefländaren Rademacher
vid Eskilstuna anlägga ett
manufakturverk, hvartill jord anslogs inom Forss
socken, fick Eskilstuna stadsprivilegier
år 1659 och sin egen domstol under
en justitiarie. Ar 1664 hade staden
42:dra rummet bland rikets städer, och
på dess signet, som föreställer ett städ
med en derutöfver utsträckt arm med
slägga i handen, läses årtalet 1665.
Staden sträckte sig likväl ännu endast
på östra sidan om ån, söder ut från
slottet och den fordna platsen för
klostret; manufakturi-inrättningarne
utgjorde ett eget helt för sig inom
vestra landsförsamlingen. På den till dem
hörande och till stor del obegagnade
jorden på åns vestra strand nedsatte
sig imellertid efter band en del
stadsbör och grundlade den så kallade
Nystaden, och fastän manufakturverkets
egare väckte rättegång om de sålunda
intagna tomterna, fingo dock
stadsbörna genom förlikning (vid 1756:års
riksdag) behålla hvad de bebyggt. Ar
1771 grundlade Adolf Fredrik
ytterligare cn tredje stadsdel, den s. k.
Fristaden, der jern-, stål- och
metall-arbetare tillätos nedsätta sig och, utan
förbehåll af genomgångna läroår, idka sitt
yrke, mot skyldighet att en verkstad
skulle finnas i hvarje gård. För att
skaffa tillräckligt utrymme, köpte
kronan jord från manufakturverket, tillika
med verkstäder, en knipphammare,
Flackersta hemman, m. m. Uti justitiemål
lydde fristaden under gamla stadens
magistrat, som från år 1677 till slutet
af 17 00-talet hade gemensam
borgmästare med Thorshälla; i allt annat
lydde fristaden under en der bönde, för
bela riket gemensam direktör för
fin- och svartsmidet, vid hvars sida 1799
ställdes en ordningsman, bägge under
öfverinseende af Kommers-kollegium,
hvilket med denna uppsigt fortfor till
år 1824. Då tillsattes en direktion,
ehuru de bägge ofvannämda
tjenstemännen bibehöllos, och åt direktören
uppdrogs derjemte uppsigten öfver Carl
Gustafs Stads gevärsfaktori. Ar 1833
indrogs ordningsmanstjensten, bela
staden förenades under en gemensam
styrelse af borgmästare och rådmän, och
gamla staden fick fristads-privilegier,
dock utan förbindelse att hafva
verkstad i hvarje gård.
Det nuvarande Eskilstuna består
sålunda af tre delar, öster om ån Gamla
Staden och vester om ån Nya Staden
och Fristaden. Efter de förändringar,
som det hela i sednare tider undergått,
är Eskilstuna nu en ordentligt och
reguliert byggd stad, om ock föga mer
prydlig än de öfriga Svenska
småstäderna af samma betydenhet. Staden
är i alla fall för närvarande den
största af Södermanlands städer, och dess
folkmängd har alltjemt ökat sig. Ar
1772 hade hela staden 727 invånare;
år 1810 hade dessas antal ökat sig till
1,855, år 1840 till 3,260, år 1850 till
3,961 och år 1858 till 4,394 personer.
På östra sidan om ån framlöper dsn
s. k. Gamla Stadsgatan genom
sydligaste delen af Gamla Staden, går vidare
genom den större och bredare delen af
samma stadsdel till Gamla Torget och
fortsättes sedan, allt i nordöstlig
rigtning, till Skinnarebron vid det fordna
slottets ruddamm och genom dess
fordna trädgård, som nu blifvit upplåten
till stadens utvidgning. En och annan
kort gränd går ned till ån eller åt
motsatta sidan. Vid torgets östra sida
ligger rådhuset och det i sammanhang
dermed byggda cellfängelset; på den
nya stadsplatsen ligger’ Rekarnes
lasarett och en begrafningsplats, anlagd år
1834. Derinvid synas ruiner af
slottet. Åt nordost fortsättes Stadsgatan
af landsvägen åt Strengnäs och
Stockholm. Ät norr vidtager Fristadens nya
utrymme, med platser för två torg, ett
längst i söder och ett i midten vid ån,
samt för kyrka vid det sistnämda
torgets östra sida. Hufvudgatan på åns
vestra sida är Kungsgatan, som från
Stora Bron går midt igenom Nystaden
och Fristaden samt vid gränsen dem
imellan afskäres af ett torg, vid hvars
Östra sida borgmästarens boställe är
beläget, och midt på hvilket befinnes en
minnesvård öfver Sven Rinman, död år
1792 såsom direktör öfver Fristaden.
Den äldsta gatan i denna del af
staden är Kronhusgatan, der flera i
Rademachers tid byggda hus qvarstå och
hafva sina gaflar vända åt gatan; vid
deuna gata ligga flickskolan och,
längre bort, -fattighuset och
arbetsinrättningen. Längre bort i norr vidtager
Carl Gustafs Stads område; men på en
holme, der dess verkstäder ligga, finnas
också några verk, som blifvit köpta till
staden, dels 1777, dels 1836. Vester
ut från Stora Bron ligger stadens
kyrka, inom Fors’ sockens område,
likasom gevärsfaktoriet. Rådhuset och
cellfängelset samt ett par fabriksbyggnader
äro af sten, alla andra inom staden af
trä. Bland de offentliga byggnaderna
märkas följande:
Kyrkan, belägen utom staden och
gemensam för denna samt
landsförsamlingarna, Kloster och Fors, hvilka
tillsammans bilda ett regalt pastorat af
2:dra klassen i Vester-Rekarnes
kontrakt af Strengnäs stift. Hela
pastoratet består af 65 7/8 förmedlade
mantal och beboddes 1856 af 6,374
personer. Prestgården består af 1 1/2
mantal, vederlag af 5 tunnor 22 kappar.
— Kyrkan, den fordna Fors kyrka,
sannolikt från 11:te århundradet, ehuru
sedermera flera gånger reparerad och
tillbyggd, reparerades sednast år 1843.
Altartaflan, af hög ålder, är af okänd
mästare, och excellensen Lohe, som
skänkt henne, skall äfven ligga
begrafven under densamma. Loheska
familjen har sitt grafchor i kyrkan,
hvilken dessutom innehåller några smärre
epitaphier öfver medlemmar af
familjerna Drakensköld, Lagerqvist,
Adler-hoff m. fl. — Stadens äldsta Rådhus
uppbyggdes år 1702 vid Stadstorget,
men flyttades 1768 till närheten af den
samma år färdigbyggda Stora Bron.
Ett tredje Rådhus byggdes åren 1849
—1851, i förening med ett nytt
Cellfängelse för stadens och fögderiets
behof. Utom sessionsrum och archiv för
rådhusrätten och magistraten,
innehåller rådhuset boningsrum för
fängelsedirektören, och fängelset är inredt till
22 celler. — Fattig- och
Arbetsinrättningen uppfördes i början af 1840 talet,
och vid Fristadstorget ligger Skolhuset,
bygdt 1804 i och tillbygdt 1838, sedan
en elementarskola blifvit upprättad i
staden 1835 geuom en af statsverket
lemnad fond af 16,000 rdr banko. Ar
1837 testamenterade ortens
provincialläkare, kommerserådet O. Gallcen, till
staden 25,000 och till hvardera
landsförsamlingen omkring 1 7,000 rdr bko,
hvaraf räntan skulle användas till
skolor och till uppfostran, kläder och
underhåll för fattiga barn af bägge könen.
Medlen utföllo år 1843 och disponeras
för de bestämda ändamålen. Ur denna
fond togos till en del medlen till en
år 1845 grundlagd flickskola. Enligt
uppgifter från vederbörande
undervisades i Eskilstuna församlings fasta
folkskola år 1856 ett antal af 98 sossar
och 101 flickor, medan 42 gossar
bivistade allmänt läroverk, 31 gossar och
78 flickor hade enskild undervisning
samt 17 flickor undervisades i hemmet,
så att hela antalet barn i skolåldern
utgjorde 171 gossar och 196 flickor.
Särskildt finnes en söndagsskola, i
hvilken folkskolans lärare undervisar
handt-verkslärlingar mot arfvode ur en
bibel-och katecheskassa, som grundades år
1814 genom en Brittiska
Bibelsällskapets gåfva af 100 pund sterling, och
som 1852 hade en fond af 1,853 rdr
bko. — Försökvis har man ytterligare
i staden inrättat en technisk
söndags-och aftonskola, hvars lärare aflönas med
ett anslag af manufakturmedlen.
Jern- och stålförädling utgör
stadens förnämsta näringsgren, och
dermed sysselsättes också företrädesvis
handeln, hvilken likväl äfven i öfrigt idkas
med fördel; tillförseln af
landtmannavaror är under höstmånaderna ganska
betydlig. Antalet af mästare och
qvinnor, som idkade jernmanufaktur i
Eskilstuna, uppgick 1856 till 180 med
816 mantalsskrifna arbetare, eller
tillsammans 996 personer. Enligt stadens
privilegier äro alla de invånare, som
idka tillverkning af
smides-manufaktur-arbeten eller handel med sådana, fria
från erläggande af mantalspenningnr
samt bevillning efter l:sta art. Staden
hade 1856 i öfrigt 22 handlande med
17 biträden, som i bevillning erlade
247 rdr 2 4 sk. bko, och hela antalet
handtverkare uppgick samma år till
20 4 mästare och 25 qvinnor, som
drefvo verkstad, med 795 gesäller, 109
lärlingar och 2 andra arbetare, hvilka i
bevillning erlade 1,025 rdr banko.
Eskilstuna har inga seglande fartyg, men
en ångbåt om 6 hästkrafter, som
besörjer kommunikationen derimellan och
Thorshälla. Vid 1854:års riksdag
erhölls ett statsbidrag af 100,000 rdr
bko på 5 år för anläggande af en
kanal-ledning mellan Eskilstuna och
Mälaren. — Bland de vigtigare fabrikerna
märkas Munktells mechaniska verkstad,
Ståblbergs och Heljestrands fabriker,
m. fl.
Eskilstuna stad bestod 1855 af 260
bus och tomter med 7 verk och
inrättningar samt 51 tunnland jord,
alltsammans uppskattadt till 452,273 rdr bko.
Staden erlade samma år i bevillning
2,333 rdr bko, och dess samtliga
statsbidrag uppgingo till 11,194 rdr
samma mynt. För fattigvården användes
sistnämda år 3,813 rdr bko, och
genom en gåfva af konung Carl Johan är
èn särskild fattigkassa grundlagd. I
den nya Arbetsinrättningen, stiftad år
1844 genom ett af ständerna år 1841
beviljadt anslag af 10,000 rdr bko,
erhålla omkring 50 personer bostad och,
för det arbete, som de förmå
åstadkomma, äfven föda, kläder m. m.
Staden har derjemte lasarett för Rekarnes
landsbygd med lokal för en afdelning
af länets kurhus, postkontor, apothek,
boktryckeri, tullkammare och sparbank,
grundlagd 1828.
Stadens magistrat består af 1
borgmästare med 6 rådmän; den förre med
2 rådmän utgör en särskild
poliskammare, och kostnaden för stadens
styrelse uppgår till 2,576 rdr 32 sk. bko.
Af statsmedel åtnjuter staden årligen
583: 16 banko till löneförbättring åt
borgmästaren och 566: 32 till aflöning
åt stadsläkaren. — Staden, hvars
riksdagsnummer är 45, har en årlig
marknad i Oktober månad. Staden har
ännu sin lastageplats vid Thorsbälla.
|
består av
Socknar som uppgått i staden
|