wiki.Ömans.se

Sockenkatalog för släktforskare

Användarverktyg

Webbverktyg


xfiles:fögderi:häradsskrivare

Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

Länk till den här jämförelsesidan

Börjar medFöregående version.
Nästa version.
Föregående version.
xfiles:fögderi:häradsskrivare [2024/04/18 16:30] – ↷ Sida flyttad från text:fögderi:häradsskrivare till xfiles:fögderi:häradsskrivare Björnxfiles:fögderi:häradsskrivare [2024/04/18 19:04] (aktuell) – ↷ Länkar som ändrats på grund av flytt/namnändring Björn
Rad 1: Rad 1:
 ====== Häradsskrivare ====== ====== Häradsskrivare ======
-Alias: [[text:förvaltning:kronokamrerare]] (i städerna)+Alias: [[xfiles:fögderi:kronokamrerare]] (i städerna)
  
 Benämningen häradsskrivare kom i bruk på 1600-talet och avsåg då den tjänsteman som skrev mantalslängderna och jordeböckerna. Från slutet av 1700-talet tillkom taxeringslängder över skattskyldiga inkomsttagare och från cirka 1870 fastighetstaxeringslängder. Från 1947 började debiteringslängder och förmögenhetslängder att föras. Benämningen häradsskrivare kom i bruk på 1600-talet och avsåg då den tjänsteman som skrev mantalslängderna och jordeböckerna. Från slutet av 1700-talet tillkom taxeringslängder över skattskyldiga inkomsttagare och från cirka 1870 fastighetstaxeringslängder. Från 1947 började debiteringslängder och förmögenhetslängder att föras.
  
-Fögderierna som var de distrikt inom vilka häradsskrivarna verkade bestod ursprungligen av ett antal socknar (församlingar) och städer vilka sedermera bildade kommuner. I städer med magistrat ansvarade detta organ, dvs. stadens styrelse, för skattskrivningen. I sådana städer fanns t.o.m. 1966 uppbördsverk vars chef var //[[text:förvaltning:kronokamrerare|kronokamrerare]]//n som skötte mantalsskrivning och debitering av kronoskatt. Häradsskrivare var således lokal skattemyndighet på landet medan magistratsstäder var sina egna lokala skattemyndigheter.+Fögderierna som var de distrikt inom vilka häradsskrivarna verkade bestod ursprungligen av ett antal socknar (församlingar) och städer vilka sedermera bildade kommuner. I städer med magistrat ansvarade detta organ, dvs. stadens styrelse, för skattskrivningen. I sådana städer fanns t.o.m. 1966 uppbördsverk vars chef var //[[xfiles:fögderi:kronokamrerare|kronokamrerare]]//n som skötte mantalsskrivning och debitering av kronoskatt. Häradsskrivare var således lokal skattemyndighet på landet medan magistratsstäder var sina egna lokala skattemyndigheter.
  
 Fögderierna var i stort sett oförändrade fram till 1917 då fögderiförvaltningen omorganiserades. Den indelning av fögderierna som började gälla fr.o.m. 1918 ersattes den 1 juli 1946 av den indelning som med vissa mindre förändringar gällde fram till den 1 januari 1967 då de lokala skattemyndigheterna bildades. Vid var och en av de här nämnda fögderireformerna bröts häradsskrivarnas arkivbildning varför det finns häradsskrivararkiv som omfattar tiden från 1600-talet fram till 1917, häradsskrivararkiv som omfattar tiden 1918-1945 och häradsskrivararkiv som omfattar tiden 1946-1966. Fögderierna var i stort sett oförändrade fram till 1917 då fögderiförvaltningen omorganiserades. Den indelning av fögderierna som började gälla fr.o.m. 1918 ersattes den 1 juli 1946 av den indelning som med vissa mindre förändringar gällde fram till den 1 januari 1967 då de lokala skattemyndigheterna bildades. Vid var och en av de här nämnda fögderireformerna bröts häradsskrivarnas arkivbildning varför det finns häradsskrivararkiv som omfattar tiden från 1600-talet fram till 1917, häradsskrivararkiv som omfattar tiden 1918-1945 och häradsskrivararkiv som omfattar tiden 1946-1966.
xfiles/fögderi/häradsskrivare.1713450613.txt.gz · Senast uppdaterad: 2024/04/18 16:30 av Björn