wiki.Ömans.se

Sockenkatalog för släktforskare

Användarverktyg

Webbverktyg

Här är du: Sockenkatalog » Plats » » Värmland (Vär) landskap
Spår:
plats:värmland.landskap

Skillnader

Här visas skillnader mellan den valda versionen och den nuvarande versionen av sidan.

Länk till den här jämförelsesidan

Börjar medFöregående version.
Nästa version.		Föregående version.
plats:värmland.landskap [2023/07/30 02:01] – [Översikt] Björneplats:värmland.landskap [2024/09/12 19:58] (aktuell) – [karta] Björn
Rad 18: Rad 18:
  
 **Arkiv**:  **Arkiv**: 
-[[arkiv:värmland.landskap]]+[[arkiv:värmland.landsarkiv]]
  \\  \\
 **Länk**:  **Länk**: 
-[[http://www.tacitus.nu/svenskhistoria/land/varmland.htm|Tacitus]], [[http://varmlandsrotter.se/varmland/|Värmlandsrötter]]+{{ :dokument:ra:dms_7.pdf |RA:DMS: Värmland}}, 
 +[[http://www.tacitus.nu/svenskhistoria/land/varmland.htm|Tacitus]],  
 +[[http://varmlandsrotter.se/varmland/|Värmlandsrötter]]
  
 ===== Historik ===== ===== Historik =====
 <hidden 1200-1499> <hidden 1200-1499>
-  ; 1200-  : Värmland synes i början av historisk tid ha haft förbindelser med Norge, och dess befolkning tog ännu på 1200-talet del i de norska inbördesstriderna, varvid stora bygder brändes ner. Denna Värmlands inriktning torde stå i samband med den goda förbindelse som den så kallade Edsvägen mellan Värmland och Glommadalen utgjorde med sjöfartsled uppför Byälven och genom sjöarna Glavsfjorden och Ränken. I samband med Vänerlandskapens efter hand under medeltiden ökade förbindelser med Östsverige har även Värmland knutits fastare till det svenska riket. Landskapet var ett av Sveriges glesast befolkade områden under medeltiden, i genomsnitt berönde på de stora vidderna i norr och de bergiga områdena längst i väster men skilde sig föga från andra landskap i den södra delen närmast Vänern.  +  ; 1200-   : Värmland synes i början av historisk tid ha haft förbindelser med Norge, och dess befolkning tog ännu på 1200-talet del i de norska inbördesstriderna, varvid stora bygder brändes ner. Denna Värmlands inriktning torde stå i samband med den goda förbindelse som den så kallade Edsvägen mellan Värmland och Glommadalen utgjorde med sjöfartsled uppför Byälven och genom sjöarna Glavsfjorden och Ränken. I samband med Vänerlandskapens efter hand under medeltiden ökade förbindelser med Östsverige har även Värmland knutits fastare till det svenska riket. Landskapet var ett av Sveriges glesast befolkade områden under medeltiden, i genomsnitt berönde på de stora vidderna i norr och de bergiga områdena längst i väster men skilde sig föga från andra landskap i den södra delen närmast Vänern.  
-  ; 1300-tal : omfattar landskapet nio härader och var administrativt indelat i två sysslor, [[plats:östersysslet.s.fg|Öster-]] och [[plats:västersysslet.s.fg|Västersysslan]]. +  ; 1300-tal  : omfattar landskapet nio härader och var administrativt indelat i två sysslor, [[plats:östersysslet.s.fg|Öster-]] och [[plats:västersysslet.s.fg|Västersysslan]]. 
-  ; 1350- : Värmland höll under marsken Erik Kettilssons ledning fast vid Magnus Eriksson och Håkon under hela senare 1300-talet.  +  ; 1350-  : Värmland höll under marsken Erik Kettilssons ledning fast vid Magnus Eriksson och Håkon under hela senare 1300-talet.  
-  ; 1437  : äger en bonderesning rum i Jösse härad med omnejd som riktade sig mot rådet och Karl Knutsson (Bonde). +  ; 1437   : äger en bonderesning rum i Jösse härad med omnejd som riktade sig mot rådet och Karl Knutsson (Bonde). 
-  ; 1450-tal : Värmland används under senare medeltiden ofta som de svenska drottningarnas [[wpsv>Sveriges_livgeding|livgeding]], +  ; 1450-tal  : Värmland används under senare medeltiden ofta som de svenska drottningarnas [[wpsv>Sveriges_livgeding|livgeding]], 
  
 </hidden> </hidden>
-  ; 1500- : Värmlands befolkning synes huvudsakligen ha levat av boskapsskötsel, där smör och oxar spelade en viktig roll i dess skatt under medeltiden och 1500-talet.  +  ; 1500-  : Värmlands befolkning synes huvudsakligen ha levat av boskapsskötsel, där smör och oxar spelade en viktig roll i dess skatt under medeltiden och 1500-talet.  
-          : hör Värmland till hertig Karls hertigdöme och [[plats:skara.stift|Skara stift]]. +           * hör Värmland till hertig Karls hertigdöme och [[plats:skara.stift|Skara stift]]. 
-  ; 1580- : lyder Värmland län under Mariestads superintendenti. +  ; 1580-  : lyder Värmland län under Mariestads superintendenti. 
-          : börjar den finska invandring som befolkade en stor del av Värmlands ödebygder. Vid denna tid fick Värmlands järngruvor, som var kända från medeltiden, ett starkt uppsving och räknades redan på 1600-talet som synnerligen värdefulla. +           * börjar den finska invandring som befolkade en stor del av Värmlands ödebygder. Vid denna tid fick Värmlands järngruvor, som var kända från medeltiden, ett starkt uppsving och räknades redan på 1600-talet som synnerligen värdefulla. 
-  ; 1582  : Av städerna tillkom Kristinehamn 1582 men förlorar sina stadsprivilegier 1584 och får åter stadsrättigheter 1642 +  ; 1582   : Av städerna tillkom Kristinehamn 1582 men förlorar sina stadsprivilegier 1584 och får åter stadsrättigheter 1642 
-  ; 1584- : får Karlstad stadsrättigheter +  ; 1584-  : får Karlstad stadsrättigheter 
-  ; 1600- : I skattelängderna som finns bevarande från mitten av 1500-talet framgår det att befolkningen ökade kraftigt från 1600-talets början och seklerna därefter, men enligt domböcker och köpebrev handlar det till att börja med om att man återupptar mark och gårdar som legat öde sedan digerdöden. +  ; 1600-  : I skattelängderna som finns bevarande från mitten av 1500-talet framgår det att befolkningen ökade kraftigt från 1600-talets början och seklerna därefter, men enligt domböcker och köpebrev handlar det till att börja med om att man återupptar mark och gårdar som legat öde sedan digerdöden. 
-  ; 1642- : får Kristinehamn åter stadsrättigheter +  ; 1642-  : får Kristinehamn åter stadsrättigheter 
-  ; 1611- : får Filipstad stadsrättigheter men förlorar dessa år 1694 och får åter dessa 1835. +  ; 1611-  : får Filipstad stadsrättigheter men förlorar dessa år 1694 och får åter dessa 1835. 
-  ; 1625-1639 : var Värmland en del av Närkes och Värmlands län som då bestod av Närke, Värmland, Dalsland och Västmanlandsdelen av nuvarande Örebro län, förutom Fellingsbro härad.  +  ; 1625-1639  : var Värmland en del av Närkes och Värmlands län som då bestod av Närke, Värmland, Dalsland och Västmanlandsdelen av nuvarande Örebro län, förutom Fellingsbro härad.  
-  ; 1639- : bildas [[plats:örebro.t.län|Örebro län]] och omfattar då Närke och västra Västmanland.  +  ; 1639-  : bildas [[plats:örebro.t.län|Örebro län]] och omfattar då Närke och västra Västmanland.  
-  ; 1654- : inkorporeras **Värmland** i länet, varvid [[plats:närke-värmland.län|Närkes och Värmlands län]] återbildas.  +  ; 1654-  : inkorporeras **Värmland** i länet, varvid [[plats:närke-värmland.län|Närkes och Värmlands län]] återbildas.  
-  ; 1700- : det värmländska bergsbruket kulminerar i betydelse mot slutet av 1700-talet. Under kontinentalsystemets tid tog trähandeln på Göteborg fart tack vare gynnsam avsättning i England. Skogsbruk, träförädling och pappersfabrikation fick under 1900-talet en alltmer central roll i Värmlands näringsliv. +  ; 1700-  : det värmländska bergsbruket kulminerar i betydelse mot slutet av 1700-talet. Under kontinentalsystemets tid tog trähandeln på Göteborg fart tack vare gynnsam avsättning i England. Skogsbruk, träförädling och pappersfabrikation fick under 1900-talet en alltmer central roll i Värmlands näringsliv. 
-  ; 1779- : delning av Närke och Värmlands län medför att [[plats:värmland.s.län|Värmlands län]] återskapas som eget län. +  ; 1779-  : delning av Närke och Värmlands län medför att [[plats:värmland.s.län|Värmlands län]] återskapas som eget län. 
-  ; 1815- : landskapet ingår i [[plats:svealand.landsdel|Svealand]] +  ; 1815-  : landskapet ingår i [[plats:svealand.landsdel|Svealand]] 
-  ; 1835- : får Filipstad åter stadsrättigheter. +  ; 1835-  : får Filipstad åter stadsrättigheter. 
-  ; 1900- : Under 1900-talet inrättades Arvika (1911), Hagfors (1950), Karlskoga (1940) och Säffle (1951, Sveriges sista stadsnybildning) som stadskommuner. Dessa nybildningar saknade egen jurisdiktion, och var stad under landsrätt. 1945 lades även Filipstad under landsrätt, vilket också skedde med Kristinehamn år 1966.+  ; 1900-  : Under 1900-talet inrättades Arvika (1911), Hagfors (1950), Karlskoga (1940) och Säffle (1951, Sveriges sista stadsnybildning) som stadskommuner. Dessa nybildningar saknade egen jurisdiktion, och var stad under landsrätt. 1945 lades även Filipstad under landsrätt, vilket också skedde med Kristinehamn år 1966.
  
 ===== Övrigt ===== ===== Övrigt =====
Rad 66: Rad 68:
 [[wm>File:Närkevärmlandslän_1779.png|Närke och Värmlands län 1654-1779]] [[wm>File:Närkevärmlandslän_1779.png|Närke och Värmlands län 1654-1779]]
 [[wm>File:Generalkarta_Wärmeland.png|Generlakarta 1783]],  [[wm>File:Generalkarta_Wärmeland.png|Generlakarta 1783]], 
-[[nadid>SE/KrA/0400/07A|Värmland 1580-1990]]+[[nadid>SE/KrA/0400/07A|Värmland generalkartor 1700-]], 
 +[[nadid>SE/KrA/0400/07B|Värmland detaljkartor 1769-]]
  
 {{ wmc>7/7a/Varmland-haerader.png?300 |Värmlands härader och socknar}} {{ wmc>7/7a/Varmland-haerader.png?300 |Värmlands härader och socknar}}
plats/värmland.landskap.1690675295.txt.gz · Senast uppdaterad: 2024/04/03 01:20 (extern redigering)