Nagu socken i Finland Egentliga (FI-19) landskapsförbund

Arkiv: –
Länk: –

Nagu är en gammal socken och församling som omnämns i historiska dokument så tidigt som år 1395. Nagu sockens namn stavades på 1300-talet Nave, Naw samt Nawe, medan man år 1540 skrev Naau, Naffu och Naw. Nagu gråstenskyrka är byggd i början av 1400-talet och helgad åt S:t Olof. Nagu socken var först i den östra rikshalvan med att skaffa en egen orgel till församlingen. Nagupositivet, som denna första orgel kallas, är Finlands äldsta bevarade orgel och finns på Nationalmuseum i Helsingfors. Nagu fortsatte att vara föregångare och fick år 1791 en ny orgel, byggd av den kände svenske orgelbyggaren Olof Schwan. Orgeln har genomgått renoveringar, men sett till andelen originaldelar som finns kvar och deras skick samt den bevarade klangen från 1700-talet kan orgeln beskrivas som Finlands äldsta kyrkorgel som ännu är i bruk.

Tillsammans med Åland och resten av Åboland stod Nagu för en stor del av båtsmännen i Svenska örlogsflottan. Under 1700-talet var antalet båtsmän i Nagu för det mesta 17 och deras uppehälle sköttes av Nagubönderna som var sammanslagna i rotar kring varje båtsman. I Nagu fanns även så många större och mer förmögna gårdar att dessa å sin sida utsågs till rusthåll som skulle ställa ryttare, dragoner, till arméns förfogande. Både Prostvik och Högsar gård hade två dragoner var.

Namnets finska form är Nauvo. Man tänker sig att ett finskt personnamn Nako, gen. Naghon, ligger till grund för ortnamnen, kanske en gång *Naghonmaa ’Nakos land, ö’. Till mansnamnet har flera ortnamn bildats i Egentliga Finland. En fornborg i Pemar heter Nakolinna och har förmodats uppkallad efter en hövding. En annan möjlighet ger likheten med estniska namn som Navaste och Nava, det senare namn på en by på Ösel. Naukaln heter en udde på Storlandet i Nagu, vilket kan tolkas så att just den ön varit den ursprungliga namnbäraren.